Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om elevkårers ställning i skollagen och om intyg för engagemang i elevkåren.
På högskolor och universitet runtom i Sverige representeras studenter av andra studenter som har valt att engagera sig i studentkårer. Dessa studenter finns med när beslut fattas som rör studenters situation eller utbildning vilket gör att studenter som grupp finns representerade. Detta förfarande finns inskrivet i högskolelagen.
På gymnasiet finns en motsvarande organisation som heter elevkårer. I ett viktigt avseende skiljer sig elevkårer från studentkårer och det är att ägarskapet ligger hos eleverna, vilket gör att elevkåren är fristående från ledningen på skolan. Elevkårerna vid gymnasierna erbjuder precis som studentkårerna vid universiteten kompetensbyggnad genom att exempelvis erbjuda läxhjälp, organisera arbetsmarknadsdagar och genomföra påverkanskampanjer för bättre skolmiljö. Att överväga möjligheten att se över skollagen gällande elevinflytande så att elevkårer ges samma status som en studentkår skulle stärka den kontinuerliga kontakten med skolledning och lärare och lärarrepresentanter samt sända en signal att elevernas vilja att påverka är uppskattat.
För att ytterligare uppmuntra elever att engagera sig i elevkårer bör det även övervägas att se över om elever som väljer att engagera sig i elevkårer ska få detta inskrivet i sitt slutbetyg eller på ett annat sätt få detta uppmärksammat i någon form av intyg. Engagemanget i elevkårer får då en positiv effekt utöver det faktum att elever i elevkårer utbildas i demokratiska processer. Intyget i avgångsbetyget skulle då kunna bli en positiv signal till blivande arbetsgivare.
Regeringen bör återkomma med förslag på en justering av skollagen så att även skrivningarna gällande elevinflytande som i nuläget endast omfattar högskolan även kommer att gälla gymnasieskolan.