Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda frågan om skolgång under sjukhusvistelse.
Skollagen ger barn rätt till utbildning också när de vistas på sjukhus. Sjukhusskolan bedrivs med kommunalhuvudman i landstingets organisation för patienter.
Barnkonventionen uttrycker barns rätt till lek, kultur och utveckling också när de vistas på sjukhus.
Hälso- och sjukvårdslagen ger patienten rätt till begriplig och konkret information om behandling etc. Denna rätt gäller även när patienten är barn. På barnsjukhus medverkar ofta lekterapeuter/specialpedagoger för att hjälpa barn att begripa och hantera sina upplevelser. Pedagogerna har kompetens att förmedla information till barn på ett pedagogiskt och bra sätt.
Hälso- och sjukvårdslagen har fått ett tillägg som ger sjukvården ökat ansvar för att uppmärksamma barn som nära anhörig till svårt sjuka. Barn som är anhöriga till svårt sjuka barn är syskon och inkluderas inte trots att deras behov ofta är alarmerande.
Det är bekymmersamt att dessa situationer hanteras så osakligt och godtyckligt av både landsting och kommun. Lagstiftningen behöver förtydligas alternativt riktlinjer behöver utarbetas centralt.
Det behövs antingen en arbetsgrupp eller en utredning för att se hur samhället ska kunna strukturera krav på huvudmännen vad gäller både art och omfattning av stöd, undervisning med mera till barn på sjukhus.
Idag finns det ingen reglering av hur mycket som barn ska få tillgång till. Det innebär att sjukhusets ledning tar sig frihet att prioritera bort barnbibliotek, specialpedagoger, lekterapeuter etc med utspelsargumentet ”prioritera vården”. Detta har knappast varit lagstiftarnas intention. Samhällsuppdraget är tydligt å ena sidan och landstinget bör inte betrakta det som fritt valt arbete om barn ska få tillgång till det vi alla anser vara en rimlig livskvalitet – också på sjukhus.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening.