Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att barnomsorgen bör utökas till att omfatta även kvällar, helger och nätter.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla barn bör få tillgång till förskolan.
1 Yrkande 1 hänvisat till FiU.
Målsättningarna för den svenska barnomsorgen är höga. Den ska ge barn omsorg och stimulera deras utveckling, göra det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera samt stärka grundläggande värderingar som ger en demokratisk grund för samhället. Det är bra målsättningar och för oss som socialdemokrater är det viktigt att barnomsorgen ger lärande, trygghet, omsorg och service.
Mycket är bra men det finns också stora förbättringsområden om barnomsorgen ska vara en naturlig del i arbetslinjen. Fackförbundet Kommunal har längre drivit frågan om en utveckling av barnomsorgen i vårt land och visar genom sina egna utredningar och rapporter på behovet av en bättre barnomsorg för att stödja arbetslinjen i ett förändrat samhälle.
Kommunals undersökning visar bland annat att det för 30 procent av deras medlemmar med förskolebarn inte går att arbeta heltid med de öppettider som barnens förskolor har.
I skollagen står det att barn ska erbjudas barnomsorg ”i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier”. Vi tycker det är hög tid att tydliggöra rätten till barnomsorg även under kvällar, nätter och helger.
Problemet med bristen på barnomsorg på obekväm arbetstid har vi genom tidigare arbete här i riksdagen uppmärksammat och vann också majoritet för vårt förslag förra året att tillkännage till riksdagen behovet av stimulanspengar för kommunerna. En förskola utan koppling till arbetslivets utformning gynnar varken barn eller vuxna och det finns mycket som pekar på att öppettiderna inom barnomsorgen kan vara svåra att kombinera även med arbete som är förlagd på normal arbetstid, vilket för de flesta yrken är mellan sju på morgonen och sex på kvällen.
Utbyggnaden av barnomsorgen i Sverige har varit avgörande för att föräldrar ska kunna arbeta. En väl fungerande barnomsorg stärker arbetslinjen. Förskolan skapar även en grund för solidaritet och sammanhållning i samhället. Kommunal pekar i sina rapporter på forskning som visar att kraftigt subventionerad, väl utbyggd förskola av hög kvalitet bidrar till att skapa jämlikhet mellan klasser, mellan kvinnor och män och mellan grupper med svensk och utländsk bakgrund.
För att uppnå det måste förskolan vara så bra att den är attraktiv för de flesta föräldrar och vara tillgänglig för alla, vilket den inte riktigt är i Sverige. Ge alla barn tillgång till förskolan – även barn till föräldrar som tar emot försörjningsstöd och säkerställ öppettider i förskolan som motsvarar föräldrarnas behov. I ett modernt Sverige där fokus sätts på kunskap och arbete utökas också barnomsorg med verksamhet på kvällar, nätter och helger.
I de flesta familjer är det kvinnan som får anpassa sitt arbete och sin arbetstid om inte barnomsorgen fungerar för hennes arbete, och det leder till ökad ojämtälldhet och blir ett ekonomiskt problem för kvinnor som är eller blir ensamstående och följer med ändå fram till pensionen som därmed också blir lägre. Barnomsorgen minskar dessutom barnfattigdom genom att göra det möjligt för båda föräldrarna, eller för en ensamstående förälder, att arbeta, studera eller söka jobb. Dessutom visar forskningen att bra förskolor bidrar till att förbättra barns förutsättningar, i synnerhet för barn från arbetarklassfamiljer. En ny svensk studie visar även att förskolor minskar språkklyftan mellan utlandsfödda och svenskfödda barn.