Motion till riksdagen
2013/14:Ub357
av Helena Bouveng (M)

Utbildning för barn i ekonomiskt utsatta familjer


Förslag till riksdagsbeslut

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om barn i ekonomiskt utsatta familjer.

Motivering

De flesta arbetsgivare idag kräver minst avgångsbetyg från gymnasieskolan. Fullgjord utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att lyckas i livet som vuxen. Av den anledningen är utbildningsväsendets roll för framtida arbetsmarknad grundläggande. Arbetslinjen står och faller med skolan. Det är därför viktigt att vi i Sverige har en förskola och skola av högsta kvalitet och att den kommer alla till del.

Socialt utsatta barn löper större risk för att misslyckas i skolan och få sämre betyg än barn med samma begåvning. Med socialt utsatta barn menas barn i socialbidragsfamiljer, barn som får insatser från socialtjänsten och barn som har fått samhället som föräldrar. Gruppen omfattar 5–10 procent av barnbefolkningen.

Forskningsresultat visar att barn som vistats på förskola har en bättre kognitiv utveckling än barn som enbart får omsorg i hemmet. Långsiktiga effekter av förskolan har också konstaterats beträffande verbal och matematisk förmåga hos barnen då de fyllt 8 år. Tidig språk- och matematikinlärning är viktig för barnens senare skolgång. Barn från socialt mindre gynnade familjer drar mest nytta av förskolan visar studier.

Internationell forskning talar för att förskola med god kvalitet och höga pedagogiska ambitioner är en mycket bra grund för fortsatt lärande och därför bör finnas tillgänglig för fler. Samtidigt som det är en av de starkaste krafterna för social rörlighet, där barn som annars har en tuff start i livet kan stöttas i sitt lärande och risken att ärva sina föräldrars sociala utsatthet därmed minskar.

Skolverket menar i studien Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid, 2012, att barnens bakgrund spelar roll för skolresultaten. Detta bekräftar utredningar som jämför elevens bakgrund och resultat, t ex PISA-undersökningarna där man kan utläsa att en av det viktigaste faktorerna för studieresultatet är en elevs bakgrund, men genom att ha ett skolsystem med kompensatoriska åtgärder kan man dock minska skillnaderna beträffande skolresultat.

Eftersom skolgång är den enskilt viktigaste faktorn att lyckas i livet som vuxen och förskola fungerar kompensatorisk bör regeringen överväga att se över skolans och förskolans möjlighet att identifiera socialt utsatta barn samt knyta försörjningsstödet tätare till barnets skolgång. Dessutom bör frågan om mer förskola för barn som lever i socialt utanförskap ses över.

Stockholm den 23 september 2013

Helena Bouveng (M)