Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om medel till forskning vid Högskolan i Skövde.
Under 1980 och 1990-talen gjordes en stor utbyggnad av regionala högskolor i Sverige. Bland annat tillkom Högskolan i Skövde efter initiativ från socialdemokratiska riksdagsledamöter från Skaraborg.
Även om Högskolan i Skövde idag är landets minsta volymmässigt så har den en oerhört stor betydelse för Skaraborg och dess 15 kommuner. Högskolans utbildningar lockar dessutom sökande från andra delar av landet och kunde vid senaste intagningstillfället registrera ett rekordantal sökande.
De mindre lärosätena förlorar tusentals utbildningsplatser till följd av regeringens politik. Fram till 2017 beräknas ytterligare drygt 400 platser gå förlorade vid Högskolan i Skövde om regeringen fortsätter på den inslagna politiken. Regeringens utbildningspolitik är fel väg att möta framtiden. Istället behövs fler studieplatser.
Ett annat bekymmer för de mindre lärosätena är forskningsanslagets relation till utbildningsvolymen. Högskolan i Skövde har i likhet med de flesta nya lärosäten cirka 9 000 kronor per helårsstudent i anslag att jämföra med exempelvis Lund som har 25 000 kronor. Det gör att även om forskarna vid Högskolan i Skövde presterar mycket bra publikationer och citeringar så blir den prestationsbaserade delen av anslaget liten.
Det kan noteras att nya universitet har två gånger mer anslagsmedel för forskning per anställd lärare eller forskare än högskolorna. De äldre universiteten har nästan fyra gånger mer anslagsmedel för forskning per anställd lärare eller forskare än högskolorna.
År 2012 blev den summa Högskolan i Skövde får i forskningsanslag 700 000 kronor högre till följd av god vetenskap, men i budgetpropositionen för 2014 ökar regeringen anslaget från blygsamma 39 miljoner kronor till 42 miljoner. Detta täcker knappt löneökningarna. Detta är ett bekymmer inte bara för Högskolan i Skövde utan gäller alla nya lärosäten.
I olika utvärderingar hamnar ofta de mindre högskolorna långt ned på listan till följd av att man har mindre summor att forskningsförankra utbildningen trots att kraven på kvalitet är lika. Exempelvis tar Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärdering inte hänsyn till parametern förutsättningar, det vill säga bland annat de resurser respektive lärosäte har till sin verksamhet. Trots lägre forskningsanlag lyckas de mindre unga lärosätena lika bra i det nya systemet som de stora äldre.
Av detta kan man dra slutsatsen att en ökad satsning på de mindre lärosätena, som ofta har en väl utvecklad samverkan med det regionala näringslivet, skulle ge en än bättre effekt av de medel som anslås till forskningsverksamhet.