Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utöka antalet utbildningsplatser inom högskola, universitet och yrkeshögskola.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett ökat behov av att förbättra kompetensutvecklingen på arbetsmarknaden genom en ökad samverkan mellan validering och yrkescollege.
En växande andel av jobben kräver idag högre utbildning. Svenskt Näringsliv uppger att var femte rekryteringsförsök misslyckas och antalet jobb som inte blir tillsatta ökar. I ett svagt konjunkturläge och ett stort rekryteringsgap, med både hög ungdomsarbetslöshet och söktryck till landets högskolor och universitet väljer regeringen att dra ner på antalet utbildningsplatser för dem som vill läsa vidare. Idag är 35 000 unga långtidsarbetslösa samtidigt som söktrycket till högre utbildning ökat sex år i rad.
Fler – inte färre - borde få möjligheten att studera. Regeringens nedskärningar av antalet högskoleplatser visar på en lägre ambition med utbildningspolitiken. Vi vill istället utöka antalet studieplatser inom högskola, yrkeshögskola och universitet.
En viktig del i modern utbildningspolitik handlar om att förbättra befintliga samverkansprojekt, i synnerhet när det kommer till kompetensutveckling på arbetsmarknaden. Ett viktigt samverkan- och utvecklingsområde är Teknik-, Service samt vård- och omsorgscollege. College är en typ av certifiering och kvalitetsstämpel på utbildningar inom gymnasial och eftergymnasial nivå, där flera kommuner och utbildningsanordnare går samman med arbetslivet för att utveckla utbildningarna utifrån de krav som arbetslivet ställer. Yrkescollegerna är projekt som stärker kompetensutvecklingen och förbereder ungdomar för arbetsmarkanden.
En annan del av arbetsmarknaden som bör utvecklas är validering. En stor del av dagens arbetstagare har kompetenser och yrkeserfarenheter från arbetslivet, som de inte kan tillgodoräkna sig när de söker jobb. Det innebär att en stor del får det svårare att kvalificera sig. Det resurser och kompetenser som inte kommer till användning på grund av bristande valideringsplattformar är en samfällig förlust i både jobb och resurser. Genom att utveckla dagens valideringssystem kan kunskaper och kompetenser synliggöras, erkännas och komma till bättre användning. Staten bör därför ta ett samlat grepp kring valideringen och stärka samverkansformerna mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden.