Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge kommuner rätt att höja maxtaxan för att minska barngruppernas storlek.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en skyldighet för kommuner att sätta ett maxtak för barngruppers storlek.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en oberoende kvalitetsuppföljning av förskolan.
Det är bevisat att små barn mår bäst av små sammanhang. Inte för många personer omkring sig, utan några få som barnet kan knyta an till. Det skapar stadga och trygghet i tillvaron. Detta till trots har under de senaste åren barngrupperna på våra förskolor blivit allt större. Barnen får fler personer omkring sig än vad de är mogna att hantera och barnens utveckling påverkas, något som kan få följder senare i livet. De små barnen känner en ökad oro och otrygghet i sin vardag. Orken tryter hos personalen när de inte får förutsättningar att möta varje barns behov. I den svenska förskolan var förra året antalet barn per grupp 16,9 barn. Hela 5 124 barngrupper hade 21 eller fler barn. Den utvecklingen måste vändas.
Skolverket har vid flertalet tillfällen konstaterat att gruppstorleken är viktigare än personaltäthet ur kvalitetssynpunkt. Mindre barngrupper är alltid att föredra framför större barngrupper med samma personaltäthet.
Kristdemokraterna föreslår en modell där föräldrar, stat och kommun tillsammans gör mindre barngrupper möjliga. Vårt förslag är att lagen ändras så att de kommuner som är beredda att minska barngruppernas storlek får rätt att höja maxtaxan. Höjningen skulle innebära 100 kr för det första barnet, 67 kr för det andra och 33 kr för det tredje. Detta ska gälla för dem som har en hushållsinkomst över 45 333 kronor per månad. Det skulle ge 350 miljoner kronor för att minska barngrupperna. Om kommunerna därutöver bidrar med lika mycket, då menar Kristdemokraterna att staten bör skjuta till ytterligare 700 miljoner. Detta skulle sammantaget ge 1,4 miljarder kronor för att minska barngrupperna. På det här viset kan alla småbarnsgrupper minskas med minst ett barn. Dessutom skulle förslaget ge en viss minskning också i övriga barngrupper.
Ingen kommun ska få rätt att höja maxtaxan om man inte dels har en konkret plan för hur småbarnsgruppernas storlek ska minskas, dels är beredd att satsa egna resurser. Alla föräldrar som bidrar genom en höjd avgift ska ha en garanti att deras avgiftspengar, tillsammans med kommunernas och statens satsning, används just till att minska barngrupperna. De ska kunna se resultat.
I dag går alltså en majoritet av barnen i grupper som är större än vad forskningen rekommenderar för att barnen ska utvecklas på ett optimalt sätt. Kommunerna bör, precis som i dag, fortsatt besluta om gruppernas storlek utifrån vad som är lämpligt med hänsyn till de lokala förhållandena. Men det skulle vara av stort värde om det fanns ett krav på kommunen att fatta ett politiskt beslut om ett tak för barngruppernas storlek. Det skulle öka transparensen och nödvändigheten av att följa upp och utvärdera den samlade effekten av olika beslut som berör kvaliteten i förskolan. Maxtaket bör baseras på rekommendationerna i Skolverkets allmänna råd.
Ett problem på förskoleområdet är att det är kommunerna själva som har tillsynsansvaret. Det innebär att kommunerna ska kvalitetsgranska den verksamhet som de själva har huvudansvaret för. Det säger sig självt att denna granskning kanske inte är självständig eller oberoende. Därför bör det finnas en oberoende kvalitetsuppföljning av förskolorna, skild från kommunen, som dock bör ha kvar ansvar för egentillsyn och att ha program för detta. Frågan om vem som ska svara för denna oberoende kvalitetsuppföljning är inte alldeles självklar utan bör utredas. Som ett led i att stärka föräldrarnas möjlighet att välja en förskola av god kvalitet bör det även införas öppna jämförelser med ett visst antal nyckeltal för varje förskola. Nyckeltalen som är viktiga att ha med är bland annat antal barn per personal, hur många barn som finns på plats rent fysiskt, personalomsättningen samt personalens utbildning.