Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gymnasieskolan.
En av de stora förändringarna i den nya gymnasieskolan är att inte alla gymnasieprogram längre är högskoleförberedande. Det innebär att valet av gymnasieprogram blir allt viktigare, särskilt med tanke på att regeringen tidigare kraftigt har minskat antalet platser i komvux.
De som väljer att söka till ett yrkesprogram ska vara godkända i åtta ämnen och sökande till ett högskoleförberedande program ska vara godkända i tolv ämnen. Detta innebär att en elev måste veta redan i årskurs sex om han eller hon kommer att söka till ett högskoleförberedande program, eftersom det då krävs att man väljer rätt antal språk för årskurs sju.
Det är inte rimligt att man som femtonåring ska behöva välja hela sin framtid. Det måste även i framtiden finnas praktiska och teoretiska program, då det alltid kommer att finnas elever som inte väljer att gå vidare till högskolan. Men, alla ska ha möjlighet att gå vidare till högskolan om man väljer att studera vidare senare i livet. Därför ska alla gymnasieprogram även i fortsättningen ge grundläggande behörighet till högskolan, och alla gymnasieprogram ska leda fram till en gemensam gymnasieexamen.
Även den som har tänkt studera vid högskola ska ha möjlighet att börja jobba direkt efter gymnasiet. Därför bör en arbetsförberedande utbildning med arbetsrätt ingå i den obligatoriska gymnasieutbildningen.
Gymnasieskolan bör vara obligatorisk upp till 18 års ålder. Arbetslösheten för unga som inte har en slutförd gymnasieutbildning är mer än dubbelt så hög som för dem som har en gymnasieexamen. Unga som saknar en gymnasieutbildning löper stor risk att inte kunna försörja sig själva.
För att attrahera fler elever till yrkesprogrammen ska de leda till högskolebehörighet. Kvaliteten i utbildningen behöver höjas och alla yrkesprogram behöver utvecklas till yrkescollege med befintliga teknikcollege och vård- och omsorgscollege som förebild. Ungdomarna ska erbjudas en utbildning som kan leda vidare till högre studier och som ger dem redskap att vara aktiva samhällsmedborgare.
Elevdemokratin och elevinflytandet är en viktig del av gymnasieskolan och elevernas möjlighet att påverka undervisningen och arbetsmiljön. Här ingår bl.a. elevers rätt att utvärdera lärare. Det ska även finnas möjlighet att ha elevmajoritet i de lokala skolstyrelserna.
I framtidens gymnasieskola är jämställdhetsperspektivet viktigt och målet måste vara att utbildningarna blir mer jämställda. Därför bör studie- och yrkesvägledare både på högstadiet och i gymnasiet utbildas så att de bättre kan uppmuntra eleverna till programval som bryter genusnormer.