Motion till riksdagen
2013/14:Ub279
av Lars-Axel Nordell (KD)

Forskning och utbildning vid Örebro Teologiska Högskola


KD704

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur statens anslag till de fristående teologiska högskolorna kan beräknas mer likvärdigt och utifrån samma beräkningsgrund.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de fristående teologiska högskolorna i likhet med de statliga ska erhålla statliga fakultetsmedel för att lärare ska kunna använda tid till forskning som en del i sin tjänst.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att öka antalet platser med ekonomisk ersättning vid Örebro Teologiska Högskola.

Motivering

I vårt land finns fyra fristående teologiska högskolor. Det är Teologiska högskolan Stockholm, Örebro Teologiska Högskola, Johannelunds teologiska högskola samt Newmaninstitutet. Det tre första har sedan början av 1990-talet fått statsbidrag i form av stöd för ett visst antal studieplatser medan Newmaninstitutet, som tillkommit senare, sedan några år tillbaka erhåller statsbidrag.

För den statliga högskolan anges i högskolelagen 1 kap. 2 § tre uppgifter: utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund, forskning samt samverkan med det omgivande samhället och information om verksamheten. I 1 kap. 3 § står det att ”verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning”.

Forskning vid statliga lärosäten är en viktig del av verksamheten, dels för att lärares kompetens ska kunna upprätthållas, dels för att en hög vetenskaplig nivå ska kunna upprätthållas. De fristående teologiska högskolorna har en särställning när det gäller relationen med trossamfund och folkrörelser som på ett unikt sätt kan berika våra kunskaper kring livsåskådning, teologisk livstolkning och mänskliga rättigheter.

Idag bedrivs forskning främst med medel från huvudmännen, men det är långt ifrån tillräckligt för att man på sikt skall kunna driva en vetenskaplig kvalificerad verksamhet. Statliga fakultetsmedel borde även finnas för de fristående högskolarna för att lärare ska kunna använda tid till forskning som en del i sin tjänst. De fria teologiska högskolorna måste på lika villkor kunna bedriva en seriös forskning inom sitt verksamhetsområde och få reella möjligheter att konkurrera om forskningsmedel hos statliga forskningsråden och olika stiftelser. Hur detta ska kunna uppnås bör utredas.

I Örebro finns Örebro Teologiska Högskola (ÖTH) i anslutning till Örebro universitet och dess campus. Högskolan har en viktig roll att fylla på nationell nivå och även för det omgivande samhället. Den har idag flera docenter samt en professor, som arbetar halvtid vid Örebro universitet. Den har även ett nära samarbete med Strängnäs stift i utbildning av blivande präster i Svenska kyrkan.

Alltsedan avtalet med staten slöts har ÖTH haft ett starkt sökandetryck och skolan redovisar varje år en kraftig överproduktion i förhållande till det statliga stödet. Den teologiska högskolan har 300 studenter, inklusive 60 distansstuderande (60 hp) i teologi, medan det statliga stödet är begränsat till totalt 90 utbildningsplatser. Förutom enskilda kurser erbjuder ÖTH tre teologiska program, med (60 hp) respektive 120 (hp) med högskoleexamen samt (240 hp) yrkesutbildning.

ÖTH har under en följd av år haft en nära samverkan med Örebro universitet (ÖU), vilket möjliggjort för blivande lärare vid Örebro universitet att inkludera religionskunskap i sina examina. Från hösten 2008 erbjöds även kurser på C-nivå (60-90 hp). Högskoleverkets underkännande av ett antal lärarutbildningar vid universitet och högskolor drabbade även Örebro universitet, som samarbetar med ÖTH i det religionsvetenskapliga programmet. Någon nyantagning till religionslärarprogrammet kunde därför inte ske till höstterminen 2011 eller 2012. Förhoppningen är att denna utbildning ska kunna återupptas i ny form inom en snar framtid. Behoven av denna typ av utbildning i Sverige är uppenbar.

Det är angeläget att de statliga anslagen till de fristående högskolorna motsvarar statsbidraget till de statliga högskolorna samt att likvärdighet råder mellan de teologiska högskolorna. En utredning bör titta på hur detta kan uppnås. Detta bör regeringen ges till känna.

Stockholm den 2 oktober 2013

Lars-Axel Nordell (KD)