Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hörsamma Riksrevisionens rekommendationer.
Sveriges samarbete med de andra arktiska staterna genom Arktiska rådet är mycket viktigt i en tid då områdets strategiska betydelse ökar och klimatförändringarna får stora konsekvenser. Vi menar att det behövs ytterligare samarbete kring olika konkreta frågor, vilket vi redogör för i vår utrikespolitiska kommittémotion En rättvis värld är möjlig.
Riksrevisionen har granskat det svenska arbetet i Arktiska rådet. Riksrevisionen skriver i sin granskning Sverige i Arktiska rådet – effektivt utbyte av medlemskapet? (RiR 2013:9) att ”Sverige inte får ett i alla avseenden effektivt utbyte av medlemskapet i Arktiska rådet”. Den skriver vidare att regeringen inte har efterkommit riksdagens önskan om löpande information angående arbetet i och ordförandeskapet för rådet. Utöver detta kritiserar Riksrevisionen bl.a. också regeringen för bristande transparens i prioriteringarna för klimatarbetet i rådet och att regeringen inte har skapat förutsättningar för att implementera rådets rekommendationer i Sverige.
Riksrevisionen avslutar sin granskning med dessa rekommendationer till regeringen:
Regeringen bör säkerställa att prioriteringarna för arbetet i Arktiska rådet är transparenta.
Regeringen bör säkerställa att rekommendationer från Arktiska rådet bedöms, prioriteras mellan och i relevanta fall implementeras i Sverige. Regeringen bör tydliggöra för myndigheterna var ansvaret för en sådan process ligger.
Regeringen bör ge riksdagen regelbunden information om verksamheten i Arktiska rådet, i enlighet med vad riksdagen har efterfrågat.
Vi socialdemokrater har tidigare motionerat i riksdagen med en uppmaning till regeringen att lämna en årlig skrivelse om verksamheten på regeringssidan inom Arktis- och Barentssamarbetena. En av Riksrevisionens kritiska punkter pekar just på den bristande informationen till riksdagen under det svenska ordförandeskapet. Vi socialdemokrater menar att de arktiska frågorna växer i betydelse och att det därför är viktigt att regeringen och riksdagen tillsammans kan lägga mer kraft på dessa frågor. Regeringen tycks inte ha samma inställning; ett exempel utgörs av det faktum att regeringens strategi för ordförandeskapet inte passerade riksdagen. Vi finner att Riksrevisionens granskning och rekommendationer ger ytterligare stöd för vårt tidigare krav på ökad redovisning till riksdagen om regeringens arbete med de arktiska frågorna.
Andra viktiga frågor som berörs i Riksrevisionens kritik handlar om hur regeringen kan förbättra sitt sätt att tydliggöra ansvarsfördelningen och arbetet med att implementera rådets rekommendationer. UD:s samordningsansvar utgör ett klent svar på Riksrevisionens kritik och regeringen bör ta till sig rekommendationerna från Riksrevisionen.