Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en uppdaterad handlingsplan bör innehålla mätbara mål, en klar tidtabell, ett effektivt kontrollsystem och en definierad budget.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det civila samhället och relevanta organisationer ska vara självklara aktörer vid framtagandet av den nya handlingsplanen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen kontinuerligt bör redogöra för Sveriges samlade arbete med att uppfylla åtagandena i resolution 1325 för riksdagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör driva på för ökad kvinnlig representation i beslutsfattande församlingar samt vid fredsförhandlingar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet att tillsätta en särskild FN-representant för kvinnors rätt att delta i beslutsprocessen.
För 13 år sedan antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325. Initiativet kom från det civila samhället, kvinnoorganisationer och ett antal drivande regeringar. Resolutionen påvisar det faktum att kvinnors rätt att delta i hela fredsprocessen handlar om säkerhetspolitik, inte jämställdhet.
Sverige har åtagit sig att genomföra FN:s säkerhetsråds resolution 1325 för kvinnor, fred och säkerhet och har därmed gjort ett stort åtagande. Sveriges handlingsplan antogs 2006 och har därefter förlängts med få revideringar. Nuvarande handlingsplan gäller ytterligare två år. Karakteristiskt för den svenska handlingsplanen är att den är mindre konkret än många andra länders även då ett antal indikatorer införts. I den svenska handlingsplanen för resolution 1325 konkretiseras det arbete som regeringen hittills fokuserat på. De insatser som handlar om de civila delarna, om stöd till kvinnors inflytande och makt har inte fått tillräckligt stort utrymme. Därför måste en ny nationell handlingsplan lägga större fokus vid resolutionens makt- och demokratiaspekter. En uppdaterad handlingsplan bör innehålla mätbara mål, en klar tidtabell, ett effektivt kontrollsystem och en definierad budget.
I framtagandet av den nya handlingsplanen måste också det civila samhället och relevanta organisationer vara självklara aktörer och regeringen bör kontinuerligt redogöra för Sveriges samlade arbete med att uppfylla åtagandena i resolution 1325 för riksdagen.
Kvinnor är underrepresenterade i politiken i de flesta länder. Det kan vara svårt för kvinnor både att engagera sig politiskt och att bli valda till beslutande församlingar. Bristen på jämställdhet och exkluderingen av kvinnor är extra tydlig i länder som präglas av krig och konflikter. Det är därför viktigt att omvärlden ställer tydliga krav på länder att involvera både kvinnor och män då stora politiska förändringar sker eller en fredsprocess pågår. Kvinnor måste vara väl representerade i alla fredsprocesser för att uppnå en varaktig fred och kvinnor måste delta på lika villkor i formandet av samhället efter konflikter. Trots att resolutionen antagits är kvinnor inte synliga i fredsförhandlingar och FN har hittills inte utsett någon kvinna att leda fredsförhandlingar. Sverige bör driva på för ökad kvinnlig representation i beslutsfattande församlingar samt vid fredsförhandlingar.
Då kvinnor utesluts från inflytande går den demokratiska legitimiteten förlorad. Då riskerar ojämställdhet befästas och kvinnors avsaknad av politisk makt att cementeras för lång tid framöver. För den del av resolutionen som behandlar frågan om sexuella övergrepp har FN utsett en särskild representant som kommit med förslag på åtgärder. En motsvarande funktion skulle behövas för frågan om kvinnors rätt att delta i beslutsprocessen.