Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för en förutsättningslös parlamentarisk utredning om för- och nackdelar med ett svenskt medlemskap i Nato.
Sverige är inte medlem i någon militärallians – till skillnad från våra nordiska grannar Danmark, Norge och Island. Det nordiska försvarssamarbetet har dock utökats under de senaste åren. Samtidigt fördjupas Sveriges internationella säkerhetsarbete inom EU, FN och Nato.
Kristdemokraterna har varit delaktiga i beslut om nordisk samverkan i samband med att Island efterfrågat hjälp från Sverige med luftrumsövervakning. Sverige kommer att besvara den isländska förfrågan med konkret hjälp under början av 2014. Sverige ska vara ett aktivt land för fred och säkerhet, såväl i vårt närområde som utanför vårt närområde.
Natos samarbete med icke-allierade partnerländer har under senare år blivit allt viktigare. Detta inte minst på grund av partnerländernas, såsom Sveriges, deltagande i Natoledda krishanteringsinsatser, Libyeninsatsen och den alltjämt pågående insatsen i Afghanistan. Sverige beskrivs av Natoledningen som ett av Natos mest aktiva och effektiva partnerländer. Som engagerad partner till Nato kan Sverige delta i övningar och insatser samtidigt som vi kan behålla handlingsfrihet och fritt välja vårt deltagande.
Nato bidrar till att göra Sverige till en väl fungerande aktör i de internationella insatser där Sveriges deltagande leds av Nato. Att Sverige även övar militärt och har en nära politisk dialog med organisationen blir en naturlig del av relationen till Nato. De senaste årens utökade partnersamarbete med Nato har varit viktigt och den väg som Kristdemokraterna förespråkat istället för ett medlemskap. Detta har hittills tjänat Sverige väl.
Ett skäl till varför Kristdemokraterna vid tidigare ställningstaganden varit negativt till ett medlemskap är att Natos stadga säger att militäralliansen till lämplig andel bygger på nukleära stridskrafter. Detta är något som fortsatt gäller enligt Natos strategiska koncept från 2010. Nato anser sig ha rätten att använda kärnvapen först, även utan att först ha angripits med kärnvapen.
Samtidigt förändras de säkerhetspolitiska förutsättningarna i vår omvärld och inför dessa står vårt land inte opåverkat. Det är länge sedan Sverige stod som en neutral stat mittemellan Nato och Warszawapakten. Om Sverige skulle angripas eller utsättas för säkerhetspolitiska hot idag skulle ett medlemskap i Nato vara ett viktigt skydd. Vårt medlemskap skulle också vara av betydelse för andra länder, inte minst i vår nära omvärld.
Det nya säkerhetspolitiska läget behöver analyseras liksom hur Sverige, under de förutsättningar som gäller för Försvarsmakten, bäst kan arbeta och möta de hot och utmaningar som kan uppstå. Därför vill vi se en förutsättningslös parlamentarisk utredning om för- och nackdelar med ett svenskt medlemskap i Nato. Detta bör ges regeringen tillkänna.