Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att riksdagen ska slå vakt om det svenska enprocentsmålet och att biståndsanslaget ska användas till fattigdomsbekämpning.
Sverige ska ha ett generöst biståndsanslag. Vi socialdemokrater är stolta över att Sverige år 2006 nådde målet om 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) i bistånd. Det gör oss till en stark röst i världen för frihet och rättvisa. Tillsammans med insatser på andra områden skapar bistånd förutsättningar för utveckling.
Det är av största vikt att biståndsanslaget används till fattigdomsbekämpning. Den moderatledda regeringens politik går dock åt motsatt håll genom att biståndsanslaget även används för att finansiera behov inom andra områden. Exempelvis har biståndet urholkats genom avräkningar från biståndsramen till skuldavskrivningar med rena luftsiffror. Det är oetiskt att avräkna skuldavskrivningar från biståndets resurser utöver det faktiska värdet på skulderna. Medel från biståndsanslaget har även använts för att delfinansiera svenska ambassader.
Nyligen rapporterade SR Ekot att den tidigare biståndsministern Gunilla Carlssons (M) lön under fyra år betalades med biståndspengar. Även hennes statssekreterares lön kom från biståndsanslaget. Totalt rör det sig om över 20 miljoner kronor, pengar som ska användas för att bekämpa fattigdom. Allt detta strider mot Sveriges biståndstradition och allmänhetens önskan om Sveriges ansvarstagande i en globaliserad och ojämlik värld. Sverige har råd med solidaritet!
FN:s millenniedeklaration anger att andelen fattiga i världen ska halveras till år 2015. För världens fattiga är detta ett minimikrav, och det är avgörande för FN:s och de utvecklade ländernas trovärdighet att millenniemålen uppfylls. Sverige behövs i den absoluta framkanten av detta viktiga arbete.
En enig riksdag har antagit en politik för global utveckling. Det innebär att alla politikområden som påverkar kampen mot fattigdom måste fungera samstämmigt och styras av målet att minska fattigdomen.
Från biståndsramen kan avräkningar göras. Vi accepterar avräkningar enligt DAC:s regelverk (ett organ inom OECD vars regelverk Sverige ska följa). För att behålla förtroendet för hur dessa avräkningar görs är det dock viktigt att regeringen följer regelverket fullt ut. Så var inte fallet när regeringen lät biståndet bekosta svensk diplomatisk verksamhet i länder helt utan anknytning till utvecklingssamarbetet, vilket DAC kritiserade Sverige för.