Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att FN:s utvecklingsagenda efter 2015 ska rikta in sig på åtgärder som förebygger fattigdom och konflikter genom att fokusera på att skapa goda förutsättningar för människor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör förmedla ett synsätt som förebygger fattigdom och konflikter vid FN:s möte om den nya utvecklingsagendan hösten 2013.
När FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan år 2000 tog initiativet till ett toppmöte med världens ledare i FN:s högkvarter i New York – det så kallade millennietoppmötet. Där deltog 147 stats- och regeringschefer från alla FN:s medlemsländer. Syftet var att rikta uppmärksamhet mot utsatta människors behov världen över. Ett resultat av mötet blev att länderna bland annat enades om att det fanns ett kollektivt ansvar för en positiv utveckling i världen. För att säkerställa att stats- och regeringschefernas kollektiva ansvar, som konkretiserades i deklarationen från toppmötet skulle efterlevas, formulerades åtta mätbara utvecklingsmål (millenniemålen).
För varje mål finns även ett antal delmål och indikatorer som ska ge en fingervisning om hur utvecklingen går. Arbetet med att uppfylla målen följs upp årligen i FN:s årliga rapport om milleniemålen som ska vara uppnådda år 2015. De milleniemål som FN arbetat utifrån för att bekämpa fattigdom i världen fram till 2015 har haft en viktig uppgift. De har drivit på förändringsarbetet och visat att det går att förändra världen om alla jobbar tydligt mot samma mål. Målen har bland annat handlat om att bekämpa fattigdom och hunger, att barn ska gå i grundskola, att minska barna– och mödradödligheten. Även jämställdhet och hållbar miljömässig utveckling har funnits med som mål. Dessa mål är i mångt och mycket uppnådda på ett globalt plan, dock kvarstår det regionala skillnader.
FN gav därför klartecken till en ny utvecklingsagenda som ska börja gälla efter år 2015 under ledning av Storbritanniens premiärminister David Cameron, Liberias president Ellen Johnson-Sirleaf och Indonesiens president Susilo Bambang Yudhoyono. Från Sverige deltar bland andra Sveriges biståndsminister Hillevi Engström i den högnivåpanel som fått i uppdrag att ta fram nya målformuleringar och starta igång en process där Sverige ska ge svar till EU och FN hur vi ser på den framtida utvecklingsagendan.
Panelens förslag presenterades under våren. Den betonar att världens nästa utvecklingsagenda ska sträva efter att helt utrota extrem fattigdom till och med år 2030 och sätta världen på kurs mot hållbar utveckling. Man talade mer om förutsättningar för utveckling jämfört med symptombehandling.
Kristdemokraterna vill fortsatt betona vikten av att lyfta demokrati och mänskliga rättigheter. Yttrande- och pressfrihet, religionsfrihet, rätten att organisera sig och civila samhällets betydelse för att ställa ledare till ansvar är en viktig ingrediens för att främja hållbara samhällen. Två tredjedelar av jordens befolkning anses ha sin religionsfrihet starkt inskränkt. Journalister världen över tar stora risker i sitt yrkesutövande. Förföljelse och fängslande drabbar många och andelen fängslande minskar inte i omfattning. Demokratiaktivister världen över riskerar dagligen trakasserier, fängslanden och tortyr. Många tar risker för sig själva och sina familjer. Grundläggande mänskliga fri- och rättigheter kränks därmed dagligen världen över. Starka samhällen byggs underifrån och människors delaktighet i samhällsbyggandet är viktigt. I utvecklingsagendan måste dessa frågor tas på allvar som en grund för utveckling.
Diskriminering sker världen över på många områden, vilket hämmar att alla människors fulla potential tas till vara och därmed också hindrar utveckling. Det är också av stor vikt att jämställdhetsperspektivet får ordentligt med utrymme i de nya målen. I de fattiga länderna bär ofta kvinnorna huvudansvaret för familjen. Med tanke på ansvaret för familj och barn krävs det att kvinnors situation prioriteras i utvecklingssamarbetet. Ojämlikhet mellan könen strider mot vår syn på människovärdet och hindrar hållbar utveckling. När kvinnor exkluderas från eller är underrepresenterade inom skolsystemet eller på arbetsmarknaden minskar förutsättningarna för att skapa det ekonomiska välstånd som krävs för att lyfta människor ur fattigdom och skapa utveckling. Uppskattningar från USA: s motsvarighet till Sida, USAID, gör gällande att om tio procent fler flickor gick i skolan skulle världens samlade bruttonationalprodukt (BNP) öka med i genomsnitt tre procent. Kristdemokraterna förordar att FN:s utvecklingsbudget i än större utsträckning går till jämställdhetsfrämjande insatser.
Fred och god samhällsstyrning är grundläggande för välfungerande stater. Fattigdom uppkommer ofta i kölvattnet av olika konflikter runtom i världen. Kvinnors rättigheter i krig och konflikter riskerar många gånger att försvagas. Kristdemokraterna kräver att FN:s resolution 1325 om kvinnors roll i väpnade konflikter med kraft aktualiseras för att se till att kvinnor får inflytande i fredsarbete och det planeringsarbete som görs efter ett fredsavtal. Idag finns resolutioner men i verkligheten tas kvinnor sällan in i konflikthantering och fredsprocesser. Det finns också resolutioner som kräver kraftfulla åtgärder för att förhindra den stora omfattningen av sexuella övergrepp som pågår i olika konflikter runtom i världen, men alldeles för ofta fortsätter detta utan lagföring av de skyldiga. Sverige måste bli alltmer tydliga i frågan i olika internationella fora.
Barn och ungas framtid står på spel när de inte får utbildning eller när de utnyttjas i barnarbete, i trafficking för sexuella ändamål, som barnsoldater etc och deras liv blir förstörda för all framtid. Därför måste vi ha ett starkt barn och ungdomsfokus i det framtida arbetet med de nya milleniemålen. FN:s barnkonvention måste få fullt genomslag. Av världens unga bor 87 procent i utvecklingsländer. Det en stor utmaning att se till att unga ges utbildning och arbetsmöjligheter. Handel och entreprenörskap måste främjas även på alla områden. För att satsa på hållbar utveckling krävs att det skapas förutsättningar för jobb och tillväxt för alla.
För att tillväxten ska bli hållbar krävs det också att naturens resurser inte överutnyttjas eller rent utav spolieras. Kristdemokraterna anser att vi människor har ett gemensamt ansvar för vår planet. Vi Kristdemokrater anser också att de rika länderna måste gå före i arbetet med att minska miljöutsläppen av både historiska och etiska skäl. Detta främst då de rika länderna har ansvar för den absolut största delen av de utsläpp som gjorts och görs, men också för att visa att det är möjligt att ställa om ekonomin för en hållbar utveckling. En långsiktig tillväxt är inte bara möjligt med minskad klimatpåverkan – det är en förutsättning för den. Den globala uppvärmningen kan inte stoppas utan att stater agerar tillsammans. Gör vi inte något i dag kommer det att kosta oss ännu mer i framtiden, både i ekonomiska resurser och människoliv då miljön går förlorad. Denna fråga vill jag ska ha högsta prioritet i dem nya utvecklingsagendan.
Genom att satsa på just dessa frågor tar man itu med människors förutsättningar att kunna förebygga konflikter och fattigdom. Detta bör ges regeringen till känna inför FN:s generalförsamlings möte där Sverige deltar i höst.