Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen och svenska myndigheter genom informationsdelning, medfinansiering och andra åtgärder bör underlätta för svenskt näringsliv att mer aktivt medverka i utvecklingssamarbeten inom FN:s ram.
Idag får Sverige kontinuerligt frågor från FN om att genom s.k. Letter of Assist-förfaranden bistå FN med resurser, t.ex. fältsjukhus. Sverige har oftast avböjt att medverka, trots att svenskt näringsliv i många fall hade kunnat bidra med dessa resurser. Således saknas fortfarande tillräcklig informationsdelning men också mandat och tydliga styrmekanismer för regeringen och svenska myndigheter att med referenser, finansiering m.m. stötta svenska företag i sina strävanden att bistå och att skapa långsiktiga affärsrelationer med FN.
Sverige är en aktiv och engagerad vän av FN. Vi ger FN starkt politiskt och finansiellt stöd. Svenska företag har i många sammanhang uttalat att man har både förmåga och vilja att bidra mer till FN:s arbete för fred och utveckling i världen. Hittills har dock svenska företag i alltför begränsad omfattning kunnat delta i FN:s arbete.
Av FN:s totala upphandlingsvolym om ca 14,5 miljarder US dollar svarar svenska företag för en andel om blygsamma 0,13 procent (enligt statistiken för 2010). Detta är långt mindre än företag i många jämförbara länder.
Att öka handeln gentemot FN ligger inte bara i Sveriges och svenska företags intresse. FN har uttryckt starkt önskemål om att få in fler miljöanpassade kvalitetslösningar och arbetar därför t.ex. med initiativ som ”Greening UN”. Här kan svenskt kunnande på området och svenska företags erkänt kvalitativa produkter, tjänster och lösningar komma till stor nytta. Många svenska företag har dessutom anslutit sig till FN:s Global Compact-principer, vilket ger ökat fokus på mänskliga rättigheter, sociala faktorer och arbetsrätts- och miljöhänsyn.
Den globala ekonomiska krisen slår särskilt hårt mot världens fattiga och försvårar arbetet med att uppnå millenniemålen till 2015. Mot denna bakgrund förefaller det än mer angeläget att bryta inarbetade mönster och hitta nya samverkansmodeller. De senaste åren har en bred samsyn vuxit fram om den privata sektorns roll för utveckling. Detta bör stimuleras genom ett bättre s.k. Public Private Partnership där svenskt näringsliv ges en betydande roll i utvecklingssamarbetet. Först då kan vi dra nytta av och bidra med hela den svenska kapaciteten i FN:s utvecklingsarbete och utnyttja vår fulla potential.