Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige mer aktivt bör driva på i FN och EU för att få stopp på våldet och fördrivningen av folkgruppen rohingya.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige bör kräva att Burmas demokratiska reformer innehåller förbättringar för landets minoritetsbefolkning rohingya som en förutsättning för ökat handelsutbyte.
Under de senaste åren har militärdiktaturen i Burma/Myanmar genomfört viktiga reformer som gått i en demokratisk riktning. Samvetsfångar har släppts, val har hållits och medierna har så smått öppnats upp. Det är en lång väg kvar till demokrati, men det är mycket lyckosamt att utvecklingen går åt rätt håll och att öppenheten mot omvärlden ökar.
Samtidigt är den muslimska minoritetsgruppen rohingya i Burma en av världens mest förföljda folkgrupper enligt FN. Under Burmas militärdiktatur förtrycktes rohingya hårt. Nu, när Burma börjat genomföra demokratiska reformer, tycks hatet och förföljelserna eskalera. Burmesiska facebooksidor och bloggar är fulla av rasistiska utfall mot rohingya.
Burmas militärregim och dess statskontrollerade media, samt representanter för etniska partier runt om i Burma, undviker att använda ordet rohingya och hänvisar konsekvent till gruppen som ”bengaliska muslimer” för att antyda att befolkningen är illegala migranter som kommit till Burma. Den burmesiska immigrationsministern har upprepade gånger sagt att det inte finns några rohingya i Burma.
Jag besökte själv Burma 2012 och tog upp situationen för rohingya med bland annat representanter för ett etniskt parti från Rakhineprovinsen. Jag möttes tyvärr av en mycket aggressiv inställning till rohingya och en ovilja att hitta en lösning.
Oppositionsledaren och mottagaren av Nobels fredspris, Aung Sun Kyui, har uttryckt sig svagt och oklart angående sitt stöd för rohingyas rättigheter.
Det eskalerande våldet har lett till att över 140 000 personer ur folkgruppen rohingyas har förlorat sina hem i Rakhineprovinsen. Över 200 har dött. Våldet har också spritt sig till andra provinser med 14 000 personer som fördrivits från sina hem och över 50 personer som dött. Det är en direkt följd av att rohingya inte erkänns som burmeser utan är statslösa och därför i praktiken också är rättslösa.
För Sveriges del har statsminister Fredrik Reinfeldt (M) tagit upp frågan under sitt besök i Burma hösten 2012. EU har under sommaren 2013 fördömt de grova övergreppen av mänskliga rättigheter och våldet mot rohingya och bett myndigheterna i Burmas huvudstad Naypyidaw att göra allt i deras makt för att förhindra våldet mot rohingya. EU-parlamentet har också bett Thailand att låta FN:s flyktingorganisation att få tillträde till cirka 1 700 asylsökande rohingya som hålls i thailändskt förvar under inhumana förhållanden. EU har också beslutat att bidra med 200 000 euro för att förbättra de humanitära förhållandena i thailändska förvar.1,2
Det är bra initiativ, men mycket mer kan göras. EU och Sverige kan vara mer pådrivande. Det är i praktiken etnisk rensning av rohingya som det handlar om och omvärlden måste visa tydligt att det är helt oacceptabelt. Vi måste stå upp för folkmordskonventionen, kräva att den burmesiska regimen gör allt den kan för att stoppa detta och vända utvecklingen. Rohingyas mänskliga och medborgerliga rättigheter måste respekteras. Även den burmesiska oppositionen borde avkrävas svar och tydliga ställningstaganden för mänskliga rättigheter. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
| [1] | http://www.irrawaddy.org/archives/37432. |
| [2] |