Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen se över förutsättningarna för finansieringen av statlig infrastruktur i Sundsvall.
Behovet av investeringar i den nationella infrastrukturen i form av vägar och järnvägar är avsevärt större än resurserna till det. Trots att det är ett nationellt ansvar för staten, deltar kommuner och regioner i finansiering av vissa objekt för att slippa vänta länge, ibland årtionden, på att angelägna projekt kommer igång. Vanligen sker detta genom investeringar i anslutande vägar och liknande åtgärder.
Sundsvalls kommun träffade 2009 ett avtal med Trafikverket om medfinansiering av en ny bro på E4 över Sundsvallsfjärden med 250 miljoner kronor. Kommunen satsade pengar i ett statligt projekt för att tidigarelägga byggandet av bron. Kommunen ville av miljö- och framkomlighetsskäl styra bort den tunga genomfartstrafiken från stadens centrum. Enligt avtalet skulle en broavgift tas ut av den tunga trafiken som kör över den nya bron. Personbilar skulle vara avgiftsbefriade.
Nu har regeringen kommit fram till att en avgift ska tas även för persontrafiken. Detta strider mot det ingångna avtalet och innebär att Sundsvallsborna måste betala bron två gånger, dels genom anslag, dels genom avgifter. Detta är också emot principen att det är staten som ska finansiera utbyggnaden av den nationella infrastrukturen.
En avgift för personbilstrafiken kommer att få negativa konsekvenser för miljön i Sundsvall. En undersökning visar att med en avgift kommer 12 000 fordon att använda bron medan 25 000 bilister kommer att fortsätta att köra genom staden.
Sundsvalls kommun hotas av böter av EU för att man idag har för dålig luftkvalitet i staden. När staten nu äntligen drar E4:an förbi staden, sker det på ett sätt som innebär att miljöproblemen i centrala Sundsvall kvarstår. Det är inte acceptabelt. Självklart ska staten finansiera hela kostnaden för statlig infrastruktur, också i Sundsvall.