Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över lagstiftningen om byabussar.
I orter på landsbygden där befolkningen minskar blir det allt svårare att få kollektivtrafiken att gå runt. Ett sätt att bemöta problematiken med ett vikande antal resenärer i kollektivtrafik i glesbygd är de så kallade byabussarna. Byabuss innebär att det lokala byalaget själva kör en buss några gånger om dagen på eget initiativ och vid behov, utan inblandning från kommunen.
Byabuss är ett smidigt sätt för byalagen att anpassa kollektivtrafiken utifrån sina egna förutsättningar. Redan idag finns det byalag runt om i landet som med framgång använder sig av detta alternativ.
Det finns dock juridiska hinder som gör det svårt att få systemet att fungera i sin fulla potential. Idag får byalagen inte ta betalt av sina passagerare för tjänsten eftersom de som kör byabussarna inte räknas som yrkeschaufförer. Det innebär att kommunerna och landstingen måste finansiera byabussarna, vilket i sin tur belastar skattebetalarna. Det går stick i stäv mot hela tanken med byabussen som ett självständigt initiativ.
Därför bör en översyn av de lagar som reglerar kollektivtrafiken övervägas för att identifiera och avskaffa juridiska hinder för byabussystemet.