Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökad kunskap kring samband mellan våld mot djur och våld mot människa och djur som kvarhållande faktor i ett destruktivt förhållande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av fortsatt forskning kring kopplingen mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot sällskaps- och husdjur.1
1 Yrkande 2 hänvisat till UbU.
Frågan om mäns våld mot kvinnor är en prioriterad jämställdhetsfråga. Alliansregeringens höjda anslag till kvinnojourerna är mycket välkommet, inte minst i ljuset av ökade behov av trygga boenden för kvinnor och barn som utsatts för hot och våld. Att barn numera betraktas som brottsoffer då de bevittnat våld i nära relationer är också ett viktigt steg i rätt riktning.
Det finns ett dolt samband mellan övergrepp och våld mot djur och människa som inte uppmärksammats tillräckligt. Detta samband är väldokumenterat genom forskning i ett antal länder. Forskningen visar att det inte går att ställa de olika typerna av våld mot varandra utan bör förstås som en helhet. Behov av fortsatt forskning inom området är stort. Djurs välbefinnande kan vara en indirekt mätare på kvinnans situation, vilket är skäl till att veterinärer, djursjukvårdare, katt- eller hunddagispersonal måste ta misshandel och våld mot djur på största allvar. För att skydda såväl djur som kvinnor och barn.
Det är också angeläget att personal inom socialtjänst och kvinnojourer har med sig kunskapen om sambandet misshandel djur–människa, då djur precis som barn kan användas som kvarhållande faktor i ett destruktivt förhållande.
Problemet för många kvinnor och barn är de svårigheter som finns att finna ett tillfälligt tryggt omhändertagande av sällskapsdjuret eller att tillåtas ta med hunden eller katten till kvinnojourernas boenden. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.