Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att se över behovet av att införa en obligatorisk LOV (lagen om valfrihetssystem).
Lagen om valfrihetssystem (LOV) har visat sig vara oerhört framgångsrik. Med lagen har makten över primärvård och äldreomsorg i stor utsträckning flyttats från politiker till medborgarna. LOV har lett till att det är fritt fram att öppna vårdcentraler eller hemtjänstföretag och det är ytterst medborgarnas beslut om verksamheterna ska finnas kvar eller inte.
LOV har öppnat upp för ett antal nya företag inte minst i traditionellt kvinnodominerade yrken. Detta är en positiv utveckling där de som arbetar inom vården eller äldreomsorgen får fler arbetsgivare att välja bland. Vi kan också se en utveckling där sjukskrivningarna generellt sett har minskat, vilket gör att kommunerna inte behöver ta in lika många vikarier som tidigare.
Det finns dock kommuner som fortfarande inte har infört LOV. Det är ett grundläggande demokratiskt problem när valfriheten begränsas av vilken kommun man bor i och vilken politisk majoritet den egna kommunen har. I norra Sverige är det ett förhållandevis stort antal kommuner som inte har infört LOV eller som har haft LOV en tid, men senare backat tillbaka och återtagit all verksamhet i egen regi.
Att inte låta människor ha möjligheten att välja sin egen omsorg är ytterst att omyndigförklara dem. Valfriheten måste gälla alla medborgare i hela landet oavsett var man geografiskt bor. Regeringen bör därför överväga möjligheten att se över behovet av en ändring i lagen om valfrihetssystem så att lagen blir tvingande för kommunerna att införa.