Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att revidera och utveckla styrmodeller i sjukvården.
Ett problem i dagens svenska sjukvård är att en betungande byråkrati tar alltför mycket tid från professionell personal som läkare och sjuksköterskor. Liknande problem finns inom annan offentlig verksamhet, som skolan, där lärare idag tvingas använda mycket arbetstid till administrativa uppgifter istället för till undervisning.
En dominerande styrmodell i dagens sjukvård, liksom i andra delar av offentlig verksamhet, är en ekonomibaserad mål- och resultatstyrning, new public management.
Sambandet mellan införandet av mål- och resultatstyrning, new public management, å ena sidan, och den växande byråkratin å den andra, har under senare tid fått ökad uppmärksamhet. Mål- och resultatstyrning innebär att verksamheterna systematiskt styrs mot mätbara mål, som följs upp och utvärderas. Resursfördelning knyts till måluppfyllelse. Detta arbetssätt kräver en omfattande kontroll och dokumentation, i syfte att kontrollera hanteringen av ekonomiska resurser och att utvärdera om målen har uppfyllts. Dokumentationen tar tid och kraft i anspråk från professionell personal men påverkar också på ett djupare plan deras yrkesroller och handlingsutrymme. När mätbara mål står i fokus, då får professionella värderingar och yrkesetik stå tillbaka. Istället blir ekonomiska och administrativa rutiner centrala.
I ljuset av de problem som har följt med den nya resultatstyrningen i sjukvården är det angeläget att sjukvårdens organisation och styrmodeller revideras och utvecklas. Den växande sjukvårdsbyråkratin, som präglas av hård styrning och kontroll, innebär ett hot mot vårdkvalitet och vårdekonomi, men den utgör också på sikt ett hot mot den yrkesetik och det professionella omdöme som ytterst avgör hur väl vårdpersonal kan hantera komplexa problem i en ständigt föränderlig vårdmiljö.