Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att påbörja en dialog med landstingen med syfte att främja nya läkemedelsbehandlingar.
Forskning om kommande och nyintroducerade läkemedel är viktig för att driva den medicinska utvecklingen framåt. Om Sverige kan locka fler läkemedelsbolag att genomföra kliniska studier i Sverige kan det gynna svensk forskning och vård samt skapa arbetstillfällen.
Sverige har unika förutsättningar för att bedriva klinisk forskning, bl.a. genom sina kvalitetsregister och biobanker och en hög andel forskarutbildade i vården. Som utredningen av den kliniska forskningen påtalade i sitt delbetänkande ”Världsklass” (SOU 2008:7), har svensk klinisk forskning potential att hålla världsklass. Trots detta ligger Sverige enbart på en tiondeplats när det gäller produktion av högciterade artiklar och konkurrensen från låglöneländer ökar år för år. I utredningens slutbetänkande (SOU 2009:43) redovisades att antalet kliniska prövningar minskat i alla faser utom en mellan åren 2000 och 2007 och att det sedan 1995 skett en tydlig minskning för såväl företagsfinansierade som osponsrade studier.
Statistiken har till viss del hållits uppe av att Astra Zeneca haft egna enheter för fas I-studier, men vi har på senare år fått se att det är vanskligt att vara för beroende av ett stort läkemedelsföretag. Sverige behöver kunna locka hit kliniska prövningar från många internationella bolag. För att det ska lyckas, behöver det finnas en marknad för nya läkemedel i Sverige.
Svenska patienter deltar generellt sett gärna i kliniska studier och många patientorganisationer vittnar om att deras medlemmar efterfrågar att få bidra till forskningen. Trots det deltar allt färre svenskar i kliniska studier. Det har ett samband med att allt färre svenskar får tillgång till nya läkemedelsbehandlingar. Ingen vill driva på innovationen om det inte går att sälja produkten som blir resultatet. Den kliniska forskningens sista fas, fas IV, handlar om att granska läkemedel som har blivit godkända och används till vardags i sjukvården. Oförmågan att köpa produkter gör att läkarna inte lär sig använda nya behandlingar och patienter får inte del av medicinska landvinningar.
Det är utmärkt att regeringen anslår 50 miljoner mellan 2013 och 2016 för att förbättra förutsättningarna för kliniska studier. Regeringens satsning är vällovlig men om Sverige ska vara ett land dit nya behandlingar hittar, behöver en dialog initieras med landstingen om att konkret främja att patienter får del av nya behandlingar. Detta kan göras inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin och utredningen om klinisk prövning.