Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att föreslå åtgärder så att även våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning ska omfattas av 5 kap. 11 § socialtjänstlagen.
Idag finns stora brister när det gäller stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor och tjejer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen uppmärksammade senast i sin rapport Fristad från våld (september 2013) att kompetensen om den dubbla utsattheten dessa kvinnor har måste bli högre både bland personer som arbetar med våldsfrågor inom socialtjänsten och på skyddade boenden.
Att våldsutsatta kvinnor och tjejer med funktionsnedsättning får rätt och kompetent stöd bör omfattas av 5 kap. 11 § socialtjänstlagen. Kvinnojourerna säger att de inte kan vänta på att kommunerna själva ska åtgärda bristerna i stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Nu öppnar de upp för dialog kring hur kommunerna tillsammans med idéburna kvinno- och tjejjourer och föreningar som arbetar med tillgänglighetsfrågor kan ta viktiga kliv framåt.
De kommer att besöka runt 60 kommuner i hela landet för att kartlägga tillgängligheten i det stöd och skydd som finns, samt utbilda socialtjänst, idéburna jourer och föreningar som arbetar med tillgänglighetsfrågor i hur de tillsammans kan bli bättre på att möta våldsutsatta kvinnor med olika funktionsnedsättningar.
Studien Dubbelt utsatta damer? (Kristensen, GU, 2010) visar att kvinnor med funktionsnedsättning är utsatta för våld i högre grad än kvinnor generellt, bland annat på grund av att de är mer beroende av andra i sitt dagliga liv. De kan också behöva både mer och annan typ av stöd än kvinnor utan funktionsnedsättning.
En rullstolsburen kvinna ringer socialtjänsten efter att under flera år ha misshandlats av sin man, som också är hennes personliga assistent. Kan socialtjänsten erbjuda henne skyddat boende?
En döv kvinna ringer på hos kvinnojouren i akut behov av stödsamtal. Hur kommunicerar jourkvinnorna med henne?
En tonårstjej med intellektuell funktionsnedsättning har utsatts för ett sexuellt övergrepp av sin färdtjänstförare. Hur kan tjejjouren stötta henne?
Socialstyrelsen påpekade i sin nationella tillsyn 2009 att socialtjänstens förmåga att erbjuda stöd och skydd som tillgodoser dessa särskilda behov brister. Bland annat har man konstaterat att socialtjänstens kompetens på området brister, att många kommuner saknar både skyddat boende och information tillgängligt för personer med funktionsnedsättning, samt att våldet osynliggörs. Till exempel osynliggörs sexuella övergrepp genom att kvinnorna betraktas som icke-sexuella och könlösa.
Regeringen måste följa upp tagna beslut och föreslå erforderliga åtgärder så att även kvinnor med funktionsnedsättning omfattas av gällande lagstiftning.