Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka möjligheterna till barns makt och inflytande.
FN:s barnkonvention antogs 1989 och Sverige ratificerade den 1990. I barnkonventionen finns bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn.
Det pågår för närvarande en diskussion om barnkonventionen borde inkorporeras i svensk lag. Regeringen har därför nyligen aviserat att en utredning tillsätts för att bland annat analysera vilka fördelar och nackdelar det finns.
Just nu har inte barnkonventionen samma prioritering som andra svenska lagar och följs fortfarande inte fullt ut av många myndigheter och politiker. I stället för inkorporering av barnkonventionen har Sverige valt en transformeringsmetod som innebär att lagarna ändras och anpassas till konventionens bestämmelser.
Barnkonventionen är ett folkrättsligt instrument som innehåller väsentliga bestämmelser om barns mänskliga rättigheter. Konventionens bestämmelser formar en syn på barn som individer med rättigheter som myndigheter är skyldiga att hålla sig efter. Därmed tycker jag att regeringen bör överväga att skyndsamt genomlysa möjligheterna för att barnkonventionen kan bli en del av svensk lag.
Det bör också införas barnbrukarstyrelser på skolor och förskolor för att öka barns inflytande över deras välmående. Syftet är att barn skall kunna påverka och utveckla sin skol-/förskolemiljö ytterligare för att få sina egna individuella önskemål hörda. Barn skulle då få tillfällen att ge uttryck om vad de tycker och om hur de känner inför vissa situationer inom skol-/för-skolemiljön. Barnbrukarstyrelser kan stärka barnets tilltro till sig själv och därmed öka självkänslan.
Genom att driva på dessa frågor ger vi barnen mer makt och inflytande vilket är viktigt. Då kan vi leva upp till ”barnperspektivet” som handlar om att ta hänsyn till barnets situation och hjälpa barnet utifrån vad barnet vill och känner.