Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vård av och omsorg om människor med missbruksproblem.
I den svenska drog- och alkoholpolitiken har länge förbudstanken varit den rådande. Tanken har varit att göra droger och alkohol mycket svårtillgängliga och därför minska konsumtionen hos medmedborgarna. Tanken är mycket god. Ingen vill att våra medmänniskor ska förgås i missbruk. Ingen vill att oskyldiga ska fara illa i våldsbrott, annan skadegörelse eller för den delen stöld av egendom.
Statistiken visar dock på dystra siffror. Överanvändandet av alkohol och droger är stadigt högt. Viss ljusning verkar finnas i bruket av alkohol där spriten minskat och det verkar som att svensken får något mer kontinentala vanor och förhållande till alkohol än den förshärskande supkulturen som länge rått.
I delar av världen har det börjat pratas om att skademinimering kan vara en framgångsrik väg för att minska skadorna av missbruk och av droganvändande. I delar av USA uppmanas man aktivt som nikotinist att övergå från cigaretter till snus eftersom det blir en relativt sett hälsofrämjande åtgärd. Kostnaderna i form av lungcancer och andra sjukdomar relaterade till rökning kan på så sätt minskas radikalt vilket ger förhöjd levnadsstandard och mindre utgifter för det offentliga. Det lösgör resurser till att bota och lindra på annat håll.
Det borde utredas hur en skademinimeringsprincip i den svenska alkohol, tobaks- och narkotikapolitiken skulle kunna se ut samt vilka konsekvenser det skulle kunna då. Det kan kräva en översyn av skatter med till exempel höjd skatt på stark sprit och sänkt skatt på lågalkolohaltiga viner, höjd skatt på cigaretter och minskar på snus som några exempel. En skademinimeringsprincip skulle kunna leda till förändrade livsförutsättningar för hundratusentals människor och möjliggöra ett bättre användande av vård och polisresurser.
Det skulle dock kräva att principen om skademinimering användes i vård, rehabilitering och i upplysning. Lika naturligt är att det är evidensbaserad kunskap som används och inte generella uppfattningar som är förhärskande. Beprövade metoder och faktabaserade resultat måste vara vägledande i en skademinimeringsprincip.