Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av forskning i syfte att minska ojämlikheten i cancervården.
Socioekonomiska skillnader påverkar både risken att få cancer och möjligheten att överleva en cancerdiagnos. Cancervården i Sverige lever därmed inte upp till hälso- och sjukvårdslagens målsättning om vård på lika villkor för hela befolkningen.
Chansen att överleva en cancersjukdom är högre för den som är välutbildad än för den som har en lägre utbildningsnivå. Trots att överlevnaden bland cancerpatienter har ökat de senaste 15–20 åren är skillnaden i överlevnad mellan olika socioekonomiska grupper konstant. Enligt årets Cancerfondsrapport är skillnaden i 5-årsöverlevnad mellan patienter i den högsta respektive lägsta socioekonomiska gruppen i Sverige drygt 10 procent för män och över 11 procent för kvinnor. Det innebär att cirka 3 000 förtida dödsfall i cancer hade kunnat undvikas om överlevnaden för samtliga patienter hade varit på samma nivå som för gruppen med högst socioekonomisk status.
De studier som har gjorts visar att patienternas kunskap och beteende är en viktig faktor till skillnaderna i behandling. Patienter med hög socioekonomisk status är exempelvis mer uppmärksamma på sina symtom, de söker vård tidigare och de har den kunskap och det stöd som behövs för att navigera i sjukvårdssystemet. En annan förklaring är att patienter med låg socioekonomisk status i lägre utsträckning ifrågasätter ordinationer och diagnoser och sätter därmed inte samma press på vårdpersonalen.
Det är oacceptabelt att inte alla cancerpatienter behandlas jämlikt inom vården. Det behövs ytterligare forskning för att förstå vad som ligger bakom skillnaderna i behandling och forskningsresultaten måste skyndsamt implementeras i vården. Frågan är angelägen och bör få en hög prioritet tills de orimliga socioekonomiska skillnaderna är utjämnade.