Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatter och alkoholpolitik.
Alkohol är orsaken till stora kostnader för samhället genom alkoholrelaterade sjukdomar, frånvaro från arbete och olika typer av brottslighet. Sjukdomar och andra skador som beror på alkohol ökar, särskilt bland kvinnor och unga. Bland unga har sjukhusvård för alkoholrelaterade diagnoser blivit vanligare sedan början av 1990-talet och dödligheten bland personer med dessa diagnoser har ökat, främst bland unga kvinnor.
Folkhälsoskäl, men även brottsbekämpning, talar därför för fortsatt höga punktskatter på alkohol i Sverige. Samma skäl talar för att vi också inom EU borde få till stånd höjda minimiskatter på dessa produkter.
För tobaksskatten gäller en årlig omräkning av skattesatserna motsvarande den allmänna prisutvecklingen. Omräkningen av skattesatserna grundar sig på faktiska förändringar i konsumentprisindex från juni månad året före det år beräkningen avser och prisläget i juni därefter. Före november månads utgång fastställer regeringen det skattebelopp som ska betalas för påföljande kalenderår. Alkoholskatten borde ha motsvarande indexering av skatten.
Tillkomsten av alkoläsk och söt cider har bidragit till att ungdomsfylleriet har ökat. Därför borde skatten för dessa höjas i syfte att minska konsumtionen bland unga.
Att handla vin i en box har blivit mycket populärt, inte minst då vid köp av vin i låda får konsumenten en rabatt. Boxen innehåller vin motsvarande fyra flaskor till priset av tre. Mängdrabatter på alkohol genom förpackningsformen måste avskaffas.
Vid resa inom EU får varje vuxen idag ta med sig 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin samt 110 liter öl. Det ligger vida över vad en genomsnittlig svensk konsumerar på ett år. Nivåerna är orimligt höga ur folkhälsosynpunkt och försvårar för medlemsländerna att bedriva en effektiv nationell alkoholpolitik. De bidrar också till en olaglig vidareförsäljning, som inte sällan är kopplad till annan och organiserad brottslighet.
Statens folkhälsoinstitut har föreslagit hårdare kontroll av småskalig alkoholinförsel, som borde kombineras med en informationskampanj mot smuggling. På längre sikt föreslår institutet att regeringen verkar för begränsning av införselkvoter på alkohol inom EU till en nivå, som inte är högre än en genomsnittlig svensk årskonsumtion av alkoholdrycker.
Även privatimport av alkohol underminerar den restriktiva alkoholpolitiken om inte skattekontrollen fungerar. Därför borde en utvärdering av omfattningen av privatimport och effektiviteten i skattekontroll göras. I det sammanhanget är det viktigt att undersöka hur bestämmelser kring internethandel med alkohol beaktas och om internetföretagens försäljningsmetoder strider mot marknadsföringsreglerna.