Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten till förändringar i utformningen av stämpelskatten.
Stämpelskatt är en skatt som betalas vid köp av en fastighet eller när man tar ut en inteckning i en fastighet. Stämpelskatten omfattar alltså alla som köper ett hus i Sverige. Storleken på skatten bestäms av hur mycket huset kostar och hur mycket köparen måste låna. I sin nuvarande form är alltså stämpelskatten en avgift som följer köpeskillingsvärdet.
Denna extra skatt på husköp kommer oftast som en chock för enskilda fastighetsköpare. Kostnaderna berör lagfarter samt eventuella inteckningar och utgår ifrån olika procentsatser av köpeskillingen. Normalt sett uppgår stämpelskatten idag till 1,5 procent av köpeskillingen och 2,0 procent av inteckningen. För en juridisk person är skatten 4,5 procent.
Detta betyder i praktiken att ju dyrare ett hus är, och ju större lån köparen behöver ta, desto högre blir stämpelskatten. Att betala en statlig avgift vid överföring av lagfart för ett hus kan anses rimligt eftersom staten utför registreringen av lagfarter. Men det vore mera rimligt om en sådan avgift var enhetligt fastställd för samtliga husköp, oavsett köpeskillingens värde. Avgiften skulle i sådana fall vara beräknad efter den administrativa kostnaden som registreringen innebär och som är lika för alla.
Eventuella inteckningar vid lån av pengar för husköp bör inte heller utgå ifrån procentsatser av köpeskillingar eller lånesummor, utan istället ersättas med fasta avgifter.
Summorna som stämpelskatten renderar i intäkter till statskassan, i form av avgifter för såväl lagfarter som inteckningar, är tämligen höga. Men det är pengar som enskilda fastighetsköpare sannolikt hellre hade använt för investeringar i sina bostäder, vilket i längden även gynnar tillväxt, arbetsmarknaden och statens finanser.
Dagens utformning av stämpelskatten med en avgift som varierar med priset på fastigheten är orimlig. Istället bör denna utformning ersättas med ett system där avgifterna inte följer priset på huset utan håller en fast nivå för den administration hanteringen faktiskt medför. Regeringen bör därför se över möjligheten att förändra utformningen av stämpelskatten.