Förslag till riksdagsbeslut 2
Åtgärder för ordning och reda med företagande och skatter samt på arbetsmarknaden 6
Se över regelverket kring F-skatten 6
Åtgärda missbruket av 3:12-reglerna 7
Tillämpa och utveckla verktyget ”vita jobb” inom offentlig upphandling 9
Missbruket av arbetskraft från länder utanför EU ska upphöra 10
Styr upp bemanningsbranschen, självsanering inte nog 10
Se över möjligheterna till ett entreprenadavdrag 11
Inför månadsredovisning till Skatteverket 12
Inför personalliggare och oannonserade kontrollbesök i byggbranschen 12
Skärp kontrollen av HUS-avdraget 13
Stärk svensk åkerinäring mot utlandet 14
Inför redovisningscentraler för taxibranschen 15
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att antalet uppdragsgivare bör ges en större tyngd när Skatteverket bedömer om en person ska betraktas som självständig företagare eller anställd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en översyn av F-skatten måste lösa frågan om registrering av utländska företag genom t.ex. obligatorisk svensk F-skattsedel eller på annat sätt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över lagstiftningen kring prövning och återkallande av rätten till F-skatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att företagsskattekommittén uppdras att utreda överutnyttjandet av inkomstomvandlingen genom 3:12-reglerna med utgångspunkt i bl.a. det som ESO-rapporten anfört samt föreslå åtgärder.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att följa upp effekterna av de ändrade 3:12-regler som regeringen föreslår.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att krav på kollektivavtal och kollektivavtalsenliga villkor ska gälla vid offentlig upphandling och då även för entreprenörer och hela underleverantörskedjan.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kraven på kollektivavtal och kollektivavtalsenliga villkor ska gälla oavsett om de anställda bor i Sverige eller bara vistas här tillfälligt.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en uppförandekod liknande verktyget ”vita jobb” bör inarbetas i och bli en del av lagstiftningen om offentlig upphandling i syfte att eliminera svartjobb, skattefusk och ekobrott inom densamma.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det ska krävas en redovisning av företag inom offentlig upphandling som tillhandahåller den upphandlade tjänsten där alla intäkter och utgifter som är kopplade till upphandlingen redovisas.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det avtal som ligger till grund för Migrationsverkets beslut om arbetstillstånd måste göras rättsligt bindande som miniminivå.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetsgivare som ansöker om att ta hit arbetskraft från länder utanför EU måste vandelsprövas.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Migrationsverket bör ges i uppdrag att kontrollera att de villkor som uppgetts gälla för arbetskraft från länder utanför EU verkligen följs.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kännbara sanktionsavgifter för arbetsgivare som bryter mot reglerna om arbetskraft från länder utanför EU måste införas.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lagen om uthyrning av arbetskraft bör ändras så att det framgår att stadigvarande arbetskraftsbehov i normalfallet ska tillgodoses genom anställning av egen personal och att inhyrd arbetskraft därmed inte ska användas i sådana fall.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lagen om anställningsskydd inte ska kunna åsidosättas genom att företaget säger upp personal för att sedan hyra in personal från bemanningsföretag för samma arbetsuppgifter.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett entreprenadavdrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag på ändamålsenliga regler för uppdragsgivares/huvudentreprenörs ansvar i utstationeringssituationer.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter ska ske individuellt och inte, som i dag, med en totalsumma.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om månadsredovisning som kan beslutas före de allmänna valen 2014.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om personalliggare för byggbranschen i kombination med oannonserade kontrollbesök som kan beslutas före de allmänna valen 2014.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ansökan om ersättning för HUS-avdrag från Skatteverket ska grunda sig på en faktura.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det av fakturan ska framgå hur stor del av kostnaden för ett arbete som är arbetstid och hur stor del som avser arbetsmaterial samt antal arbetstimmar utförda per individ i syfte att motverka fusk och felaktiga utbetalningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att betalningstiden för Skatteverket ska möjliggöra kvalitetskontroll av underlagen till ansökningar om HUS-avdrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ersättningar för HUS-avdrag endast utbetalas från Skatteverket till skattekonto.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om schysta villkor i åkerinäringen.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell samordnare för bättre regelefterlevnad i åkeribranschen.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om cabotage.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den holländska modellen.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en avståndsbaserad vägslitageavgift för tunga lastbilar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa obligatoriska redovisningscentraler (tömningscentraler) för taxametrar inom taxinäringen.4
1 Yrkandena 4–9 hänvisade till FiU.
2 Yrkandena 10–13 hänvisade till SfU.
3 Yrkandena 14, 15 och 17 hänvisade till AU.
4 Yrkandena 25–28 och 30 hänvisade till TU.
Sverige och den svenska tryggheten har förknippats med god moral, avsaknad av korruption och spelregler som alla följer. I centrum för detta har stått den svenska modellen på arbetsmarknaden och ett skattesystem med hög legitimitet.
Att vara rättfärdig innebär att göra ”det rätta” samtidigt som det också innebär rättvisa. Skattefusk, bidragsfusk, svartjobb och illojal konkurrens uppfattas av alla som orättfärdiga företeelser. Sådant man inte bör göra.
Konkurrensen på arbetsmarknaden och mellan företagen utmanas allt bredare idag. Alltfler branscher får inslag av eller domineras av oseriösa företag som ger otrygga och ibland svarta jobb i anställningsformer eller fejkade F-skattejobb. Samtidigt och genom detta sätts konkurrensen mellan företagen mer eller mindre ur spel. Seriösa företag slås ut och får läggas ned varigenom Sverige förlorar både företag och arbetstillfällen. När en bransch är tillräckligt infekterad dyker också den organiserade brottsligheten upp och tar över som ägare, ofta med hjälp av bulvaner och målvakter.
Många förknippar kanske fusk och dåliga arbetsvillkor med LO-yrken och branscher som städning och byggarbeten där problem länge varit kända. Fenomenen har dock spridits till nya grupper och branscher. Lågprisflygbolagen som t.ex. Ryanair är exempel på hur tidigare trygga tjänstemannajobb nu också hotas av påtvingat F-skattande, frånvaro av kollektivavtal och orimliga arbetsvillkor. Ett annat exempel är hur journalister tvingas till F-skatt precis som chaufförer och skogsmaskinförare.
Svartjobb och skattefusk går hand i hand och utgör grunden för den illojala konkurrensen där den oseriöse kan erbjuda varor och tjänster till lägre priser och därigenom också vinna upphandlingar. Bidragsfusk med offentliga medel är inte sällan också inblandat.
Vi menar att de nya regler för F-skattsedel trädde i kraft den 1 januari 2009 inte behövdes och var rätt ogenomtänkta. Innan förändringen nekades bara 1,5 procent F-skatt, varför några ”lättnader” inte behövdes. Förändringen var snarare ett politiskt beställningsarbete. Sedan dess har uppgifter från olika branscher kommit om att löntagare tvingats till att bli ”företagare” för att behålla eller få jobb. Skatteverkets prövning är idag obefintlig.
Ett enhälligt skatteutskott har oroats av utvecklingen och beslutat att regeringen måste se över effekterna av det nya systemet för F-skatt inte bara ur ett arbetsmarknadsperspektiv utan också ur ett skatteuppbördsperspektiv. Vi socialdemokrater menar att det tidigare systemet med att se på antalet uppdragsgivare i de flesta fall är ett ganska bra mått på det som i lagstiftningen kallas ”beroende av uppdragsgivaren” och ”inordning i dennes verksamhet”. Vi vill därför att antalet uppdragsgivare återfår en betydelse när Skatteverket bedömer huruvida en person ska betraktas som självständig företagare eller anställd (arbetstagarbegreppet).
Idag finns det inte något krav på att utländska företag ska registrera sig i Sverige för att få bedriva näringsverksamhet här. Vi socialdemokrater vill att utländska företags verksamhet i Sverige ska vara synlig för våra myndigheter. Utländska företag och privatpersoner som är verksamma i Sverige kan idag ansöka om och godkännas för svensk F-skatt. En översyn av F-skatten måste därför lösa frågan om registrering av utländska företag, genom till exempel obligatorisk svensk F-skattsedel eller på annat sätt.
Idag har Skatteverket ringa möjligheter att avslå en ansökan om F-skatt då sökanden har varit inblandad i ekonomisk brottslighet och skattefusk. Avslag kan endast ske om det finns skatteskulder. Bokföringsbrott utgör exempelvis inte grund för att avslå F-skatteansökan. Med dagens lagstiftning har Skatteverket ingen möjlighet att stoppa vare sig bulvanförhållanden eller uppenbart grovt oseriösa ansökningar.
Ett problem är att målvakterna/bulvanerna idag kan sättas in vid omstart av ett företag där den tidigare ägaren misskött sig och därför inte har rätt till F-skatt. Man startar nytt men nu med makan, sonen eller annan släkting som officiell företrädare. En regel mot detta skulle kunna vara att nystart av företag där den officielle ägaren/ansvarige är närstående till en företagare som tidigare misskött sig (och därför inte har rätt till F-skatt i ett nytt företag) inte har rätt till F-skatt såvida det inte framförs särskilda skäl.
Förnyad prövning av F-skattsedel/F-skatt bör ske först efter det att grunderna för indragningen har undanröjts och en karenstid har utgått.
För nya företagare bör finnas möjlighet för Skatteverket att ge F-skatt bara för en begränsad tid, sex månader upp till två år, om skälig orsak finns att misstänka ansökaren som oseriös.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att företagsskattekommittén uppdras att utreda överutnyttjandet av inkomstomvandlingen.
Vi vill strama upp 3:12-reglerna för att värna det 3:12-reglerna ursprungligen var till för – ge goda villkor för riktiga företag som bidrar till jobbtillväxten. Reglerna ska inte vara ett medel för högavlönade att generellt kunna få en lägre beskattning.
Flera gånger sedan 2006 har den borgerliga regeringen gjort förändringar som har lett till att allt mer av tjänsteinkomster omvandlats till lägre beskattade kapitalinkomster. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) publicerade i juni 2012 en rapport kring 3:12-reglerna där man kom fram till att inkomstomvandlingen har ökat markant och att det främst är höginkomsttagare som utför inkomstomvandlingen. Detta ökar inkomstskillnaderna i samhället efter skatt. Rapporten menade också att det var tveksamt i vilken utsträckning de borgerliga förändringarna av 3:12-reglerna har varit positiva för nyföretagande och sysselsättning. Andelen holdingbolag och skalbolag har ökat markant efter regelförändringarna 2006.
Regeringen kastade i april 2013 fram ett brådstörtat förslag på ändrade 3:12-regler som gavs en kort remisstid. De flesta remissinstanser och andra intressenter har varit starkt kritiska till regeringsförslaget som ändrats efter hand. Lagrådet kom i juni med en skarp kritik av det förslag som då förelåg. Regeringen har därefter putsat på förslaget men bland annat bibehållit den av många skarpt kritiserade fyraprocentsregeln. Fyraprocentsregeln innebär att en kapitalandel i företaget på fyra procent krävs för att fåmansföretagaren också ska kunna tillgodogöra sig lönebaserat utrymme som kapitalavkastning (kallad löneunderlagsregeln).
Regeringens förslag som först handlade om att åtgärda bortfall av skatteinkomster har i budgetpropositionen 2014 ändrats till ett förslag som nu istället ökar skattebortfallet samtidigt som det stökar om i regelverket. De problem som ESO-rapporten tog upp har inte lösts. Rapporten menade bland annat att svensk lagstiftning saknar en ordentlig definition av vad som är aktiv näringsverksamhet. En lång rad av de företag som deklarerar för aktiv näringsverksamhet har ingen omsättning och ingen vinst. Det sparade utdelningsutrymmet har mer än fördubblats 2007–2012 vilket också borde diskuteras.
Vi kan inte acceptera att fåmansföretag använder sig av aggressiva 3:12-upplägg dvs. systematiskt omvandlar förvärvsinkomster (lön) till kapitalinkomster (aktieutdelning) för att undvika skatt och för att konkurrera ut andra företag som istället bygger sin verksamhet på anställda med lön. Samtidigt ska staten givetvis uppmuntra entreprenörskap och gemensamt ägda småföretag. Staten ska inte reglera hur många delägare företagen ska ha.
Regeringens förslag till ändrade 3:12-regler finner vi dåligt beredda och hanterade. Den lösning man landat i har inte löst de grundläggande problemen med inkomstomvandlingen. Regeringens förslag riskerar att göra inkomstomvandlingen ännu mer lönsam för stora grupper. En förändring av regelverket borde ha lett till högre skatteinkomster, givet de ursprungliga utgångspunkterna om skärpning. Regeringens förslag beräknas istället ge minskade skatteinkomster. Hela frågan borde från början ha hamnat i företagsskattekommittén och där grundligt utretts så att ett mer samlande förslag kunde ha lagts fram. Regeringen måste följa upp och till riksdagen återrapportera om effekterna av de ändrade 3:12-regler som föreslås. Företagsskattekommittén måste ges i uppdrag att utreda överutnyttjandet av inkomstomvandlingen genom 3:12-reglerna med utgångspunkt i bland annat det som ESO-rapporten anfört samt föreslå åtgärder.
Upphandlingsverksamheten har stor betydelse för att sätta en vit ”norm” för konkurrensen mellan företagen. Detta kan säkerställas genom verktyget ”Vita jobb”. Lagen om offentlig upphandling (LOU) måste också ses över så att det tydligt framgår att avtalsenliga löner och svenska kollektivavtal ska gälla för alla som utför arbete på den svenska arbetsmarknaden.
Det är olyckligt att lägsta pris fått ett så stort utrymme i upphandlingsverksamheten. Även om upphandlingen till synes kan verka billig, om färre krav ställs på sociala villkor, så blir resultatet förödande. När lägsta pris ensidigt får genomslag så bidrar detta påtagligt till:
Att svart arbetskraft används.
Att lönedumpning sker.
Att möjliga ökade skatteintäkter inte kommer samhället till del.
Att bristande arbetsmiljö blir ett konkurrensmedel.
Att premier för tjänstepension inte betalas in, vilket på sikt skapar nya fattigpensionärer.
Att seriösa företag slås ut eller avstår från att delta i anbudsförfarandet, när konkurrensen inte sker på lika villkor.
Vi ser ett ökande problem med organiserad brottslighet i samband med offentligt upphandlade jobb. Vid upphandlad verksamhet i Sverige förekommer även stora brister och dåliga arbetsvillkor för gästande arbetstagare, bl.a. inom transportbranschen. Ibland utnyttjas utländska tjänsteföretag som inte behöver följa samma regler som företag som är etablerade i Sverige. Arbetsmiljön är i många fall dålig och olycksfallsfrekvensen är hög.
Det är en självklarhet att det, för att förhindra lönedumpning och försämring av arbetsvillkoren, ställs krav på att kollektivavtalsenliga villkor för arbete ska gälla för entreprenörer och hela underleverantörskedjan. Kravet ska gälla för alla arbetare, oavsett om de bor i Sverige eller arbetar här tillfälligt.
Verktyget för upphandling som kallas Vita jobb är en beprövad modell som utvecklats av flera kommuner. I Stockholm inleddes det för drygt tio år sedan primärt för att motverka entreprenörer som använde svart löneutbetalning som konkurrensmedel. Den borgerliga majoriteten avvecklade detta projekt vid sitt tillträde 2006. I det borgerligt styrda Nacka finns den så kallade Nackamodellen som syftar till att hindra den organiserade brottsligheten från att delta i offentligt finansierade entreprenader. I Kalmar och Nybro har man arbetat med uppförandekoder vid upphandling. I Malmö vill man arbeta utifrån verktyget/modellen Vita jobb.
Det behövs också lagstiftning som innebär öppen redovisning. Tack vare den svenska offentlighetsprincipen har missförhållanden inom den offentliga välfärden upptäckts och kunnat debatteras. Vi vill nu ställa motsvarande krav på de privata aktörer som upphandling sker ifrån. Av det företag som tillhandahåller den upphandlade tjänsten ska krävas en redovisning där alla intäkter och utgifter kopplade till upphandlingen redovisas.
Arbetskraftsinvandring är en naturlig del av en globaliserad värld och fyller viktiga behov på arbetsmarknaden – utan arbetskraft utifrån hade vi haft brist på både läkare, it-specialister och civilingenjörer. Det skall vara enkelt att rekrytera den kompetens som behövs men dagens regler måste ändras. Arbetsmarknadens parter måste få inflytande när arbetstillstånd ska utfärdas för arbetskraft utanför EU för att förhindra lönedumpning och undanträngning på arbetsmarknaden. Enskilda arbetsgivare ska inte ensidigt få besluta om vem som skall få komma till Sverige.
Det är nu hög tid att skärpa både lagstiftningen och kontrollen för att sätta stopp för detta. Vi kräver:
Det avtal som ligger till grund för Migrationsverkets beslut om arbetstillstånd måste göras rättsligt bindande som miniminivå.
Arbetsgivare som ansöker om att ta hit gästarbetare måste vandelsprövas så att man kan stoppa kända fuskare, skattesmitare och de som tidigare brutit mot reglerna från att lura hit nya människor.
Migrationsverket måste få i uppdrag att kontrollera att de villkor som uppgetts verkligen följs och att människors arbetsvillkor är anständiga.
Kännbara sanktionsavgifter för arbetsgivare som bryter mot reglerna måste införas. Det är arbetsgivaren som skall straffas, inte den lurade anställde.
Huvudregeln på svensk arbetsmarknad är kollektivavtal och det bör gälla även i förhållande till, och inom, bemanningsbranschen. Särskilt viktigt är detta när det gäller utländska bemanningsföretag som hyr ut arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden.
Vi har nyligen fått en ny lag om uthyrning av arbetstagare. Det är bra att denna föreslår ett förstärkt skydd för utstationerade uthyrda arbetstagare liksom att den tar ställning för kollektivavtalens och parternas viktiga roll på den svenska arbetsmarknaden.
Vi vill förstärka den nu föreslagna nya lagen i två avseenden:
För det första ska stadigvarande arbetskraftsbehov i normalfallet tillgodoses genom anställning av egen personal. Inhyrd arbetskraft bör därför inte användas för stadigvarande arbetskraftsbehov, vilket bör framgå av lagen om uthyrning av arbetstagare.
För det andra ska företrädesrätt till återanställning enligt lagen om anställningsskydd inte kunna åsidosättas genom att företaget säger upp personal för att sedan hyra in personal från bemanningsföretag för samma arbetsuppgifter.
I enlighet med den svenska modellen ska villkoren i övrigt för bemanningsbranschen i första hand regleras genom kollektivavtal mellan parterna, men lagstiftning kan inte uteslutas.
De blir allt vanligare med olika former av entreprenadkedjor i olika branscher. Längden på kedjorna verkar öka. Med flera nivåer av underentreprenörer ökar risken för att det uppstår problem – både för de anställda och för samhället. Det är inte ovanligt med problem med utbetalning av den intjänade lönen till arbetstagare som är i slutet av en lång kedja av underentreprenörer. Det gäller särskilt för utländska arbetstagare som tillfälligt utstationerats till Sverige. För samhället kan det innebära att skatt och sociala avgifter undanhålls.
I dagsläget har en huvudentreprenör inget ansvar för att de underentreprenörer som är verksamma på exempelvis en byggarbetsplats är seriösa och kan följaktligen utnyttja fördelarna med att söka en lägre kostnad utan att stå för någon risk när det gäller underentreprenörens agerande. Vi menar att detta är ett problem som ska åtgärdas via lagstiftning.
För att förhindra exploatering av arbetskraften krävs ett system med solidariskt ansvar för entreprenörer. Ett sådant entreprenörsansvar gäller redan i flera europeiska länder, till exempel Tyskland, Holland, Österrike, Spanien, Italien och Frankrike. I Norge infördes ett entreprenörsansvar i januari 2010. Ett solidariskt entreprenörsansvar har godkänts av EU-domstolen i mål C-03/60 Wolff & Muller. Enligt domen stod inte den tyska lagstiftningen om ansvar för huvudentreprenören i strid med EU-rätten.
En riksdagsmajoritet bestående av Socialdemokraterna och de borgerliga partierna krävde i mars 2012 genom ett så kallat tillkännagivande att regeringen inom kort skulle återkomma till riksdagen med initiativ i syfte att säkerställa ändamålsenliga regler för uppdragsgivares/huvudentreprenörs ansvar i utstationeringssituationer. Så har ännu inte skett.
EU-kommissionen har i ett direktivförslag i mars 2012 föreslagit minimibestämmelser som innebär att medlemsländerna inom byggsektorn ska göra en huvudentreprenör solidariskt ansvarig med den utstationerande arbetsgivaren för de utstationerade arbetstagarnas löner samt innehållna skatter och sociala avgifter. Genom att utföra vissa kontroller kan huvudentreprenören påverka ansvarets omfattning. Medlemsstaterna får införa strängare ansvarsregler förutsatt att reglerna är proportionerliga och inte diskriminerande. Vi socialdemokrater stödjer i allt väsentligt kommissionens förslag.
Månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter ska ske individuellt och inte, som idag, med en totalsumma. Det skulle underlätta för Skatteverket att upptäcka om arbetsgivaren betalar in för lite i skatt. En inbetalning på 50 000 kronor kan som det är idag gälla för fyra anställda likaväl som för 40. Med dagens system kan inte detta upptäckas förrän kontrolluppgifter och arbetsgivarens inkomstdeklaration har lämnats in efter årsskiftet. Först då jämförs de faktiska månadsvisa skatteinbetalningarna i klump med kontrolluppgifterna på individnivå. Företaget kan då vara upplöst och ägaren försvunnen.
Genom individuell månadsredovisning så förhindras otillräckliga skatteinbetalningar. Den anställde, som ovan kan bli skatteskyldig om han eller hon fått uppgiven lön men ingen skatt inbetalats, kan vara säker på att skatter och avgifter är inbetalda för honom/henne.
Månadsredovisningen måste kunna ske genom ett enkelt system som inte innebär administrativt merarbete. Många arbetsgivare gör löneberedning och löneberäkning i ett datoriserat lönesystem redan i dag. I samband med detta skapas normalt månadsuppgift samt lönespecifikation och bokföringsunderlag i lönesystemet. Även för de arbetsgivare som saknar lönesystem och som arbetar manuellt måste givetvis en enkel lösning tas fram.
Det som också har förmörkat debatten är sannolikt Månadsuppgiftsutredningens omfattande diskussion om hur andra myndigheter skulle kunna använda månadsredovisning för sina behov och system. Detta informationsutbyte menar vi får bli en senare fråga vars omfattning och utformning får utredas vidare och vägas mot just företagens administrativa börda. Som vi förstått det så innebar dock Månadsuppgiftsutredningens förslag att Skatteverket skulle få sköta det. För att förtydliga så gäller alltså vårt krav på månadsredovisning dock enbart redovisningen till Skatteverket.
Riksdagsmajoriteten beslutade i december 2012 att ett förslag om månadsuppgift om anställdas löner och skatter av regeringen skulle läggas under 2013 med ikraftträdande den 1 januari 2014. Regeringen har valt att gå emot riksdagen i detta. Politisk anständighet kräver att regeringen kommer med ett förslag i frågan som kan beslutas före de allmänna valen 2014.
Skatteverket har och har haft en rad olika branschprojekt mot skattefusk. Personalliggare kombinerat med oannonserade kontrollbesök inom frisörs- och restaurangbranscherna har visat sig vara ett verksamt instrument. Personalliggare för tvätteribranschen kommer att gälla från och med den 1 januari 2014. Vi socialdemokrater fick i december 2012 med oss en majoritet för att detta datum även ska gälla för byggbranschen. Regeringen har valt att inte följa detta tillkännagivande men uppger att de på ett senare men ännu obestämt datum avser införa personalliggare för byggbranschen. Politisk anständighet kräver att regeringen kommer med ett förslag om personalliggare för byggbranschen i kombination med oannonserade kontrollbesök som kan beslutas före de allmänna valen 2014.
Vi vill också framhålla de initiativ som t.ex. byggbranschen själv har tagit mot oseriösa företag, exempelvis ID06, och menar att det är hög tid att regeringen visar att den stödjer sådana branschinitiativ. Vi vill efter hand utvidga närvaroliggarsystem så att alla relevanta branscher och företag omfattas.
Utbetalningar av HUS-avdrag sker idag utan att den för vilken tjänsten utförs intygar riktigheten i avdraget och hur det prissatts. Det har visat sig att HUS-avdraget har medfört en prisinflation på tjänsterna i fråga samt att olika former av fusk förekommer eftersom kvitton inte förekommer och granskas. Skatteavdragsberättigade tjänster kan också blandas med icke skatteavdragsberättigade. Det har ifrågasatts om HUS-avdraget verkligen minskat svartjobb och skattefusk. Inom ROT har det visats att avdraget kan ha använts felaktigt och bedrägligt i vissa fall. Företag har angivit för stor andel arbetskostnad och tagit mindre betalt för arbetsmaterial. Skatteverket anser att lagstiftningen är otydlig vad gäller arbetskostnadens andel medan regeringen anser att Skatteverket inte uttömt alla kontrollmöjligheter i sin hantering. På det viset har skattemedel använts helt felaktigt och de seriösa företagens konkurrens har dessutom försvårats. Att RUT/ROT-ersättningar idag kan utbetalas som kontanter ser vi också som ett stort problem.
Sveriges Byggindustrier har föreslagit relativt enkla medel för att kunna genomföra ordentliga kontroller för att motverka oseriösa företag. Vi har tidigare föreslagit ett kvittoförfarande för att få en bättre kontroll men ser också Byggindustriernas förslag nedan som bra och dessa krav borde också kunna gälla för RUT. Byggindustrins förslag innebär att:
Företagen bör bilägga fakturan till ansökan om utbetalning så att Skatteverket kan se hur stor del som är arbetstid och hur stor del som avser arbetsmaterial för att på så sätt kunna göra en rimlighetsbedömning.
Företagen bör redovisa antal timmar samt kostnad per timme, även vid fastprissättning.
Skatteverket bör ha 30 dagar på sig att betala ut pengar, inte 10 dagar som idag. Det ger Skatteverket 20 extra dagar för kvalitetsgranskning.
Företagen ska ha lika prissättning för konsumenterna och inte anpassa priset efter om det ger HUS-avdrag eller inte.
Utbetalning från Skatteverket ska alltid ske till företags skattekonto.
Som exportland är fungerande godstransporter en nödvändighet. Lastbilstransporter har en avgörande betydelse för den svenska exportindustrin. Precis som taxibranschen utsätts nu seriösa åkeriföretag för illojal konkurrens. Det handlar både om åkerier baserade i Sverige som utnyttjar falska F-skattsedlar och om utländska åkerier. Skatteverket har uppmärksammat detta vid flera tillfällen. Det handlar även om utländska åkerier som bedriver illegal inrikestrafik i Sverige i strid mot EU:s så kallade cabotageregler. Inte sällan arbetar de anställda i dessa oseriösa åkerier på både dåliga arbetsvillkor och under dåliga arbetsförhållanden.
Inom åkeribranschen krävs det framför allt en noggrannare kontroll av att dagens regelverk efterlevs. Ansvariga myndigheter som polisen, Transportstyrelsen, Trafikverket, Skatteverket och Arbetsmiljöverket måste samordna sina insatser mot åkerinäringen på ett bättre sätt.
För att främja den seriösa åkerinäringen och värna goda arbetsvillkor behövs åtgärder för ökat eller snarare så kallat strikt beställaransvar. Strikt ansvar innebär skadeståndsansvar oberoende av om uppsåt eller oaktsamhet förelegat.
Upphandlande offentliga organisationer och privata företag måste få detta strikta ansvar för att upphandlingar inte ska leda till farlig arbetsmiljö, oskäliga arbetsvillkor och ökade risker för, i transportsektorns fall, säkerhet och miljö. Offentliga organisationer och privata företag borde även inse marknadsföringsvärdet av att upphandla transporter där det ställs krav på ”schysta villkor” och även fordon med alkolås och god miljöprestanda.
Vi är även beredda att pröva den så kallade holländska modellen i Sverige som innebär att de chaufförer som kör åt ett åkeri också måste vara anställda av ett åkeri. Det handlar även om att beställaransvaret stärks så att ett ökat ansvar läggs på det företag som förmedlar transporten.
För att finansiera nya investeringar i vägar och järnväg i Sverige vill vi införa en avståndsbaserad vägslitageavgift för lastbilstransporter för alla tunga lastbilar som trafikerar vägnätet i Sverige. Såväl svenskregistrerade som utlandsregistrerade. Vi anser det rimligt att genom en särskild avståndsbaserad avgift internalisera den tunga trafikens kostnader för samhällsekonomin. Det möjliggör nya investeringar i infrastruktur som gynnar exportindustrin i stort, seriösa aktörer i åkerinäringen och den svenska samhällsekonomin.
Det finns också anledning att genomföra vägslitageavgiften för att säkerställa bättre konkurrensneutralitet mellan väg, järnväg och sjöfart. Avståndsbaserade avgifter för lastbilstrafiken finns i dag i Tyskland och Polen. Andra länder väntas följer efter.
En sund utveckling i åkeribranschen är ett måste för att Sverige ska kunna uppnå högt uppsatta mål om minskad klimatpåverkan och ökad trafiksäkerhet.
Taxibranschen i storstäderna präglas i dag av kaos. Oseriösa taxiåkare som till och med använder namn som är förvillande lika de seriösa bolagens namn lurar ovetande kunder till otrygga resor till höga priser. De oseriösa taxibolagen är i förlängningen ett hot mot Sverige som besöks- och affärsland. Turister och affärsresenärer som blivit lurade till att betala ett kraftigt överpris för sin taxiresa kan få sin upplevelse av Sverige förstörd för alltid.
För att framgångsrikt slutföra arbetet mot skattefusk i taxibranschen behövs redovisningscentraler till vilka köruppdrag och ersättningar rapporteras. Dagens beställningscentraler kan sköta denna funktion. Krav på anslutning till redovisningscentral skrivs in som villkor för taxitillstånd. Precis som i fråga om certifierade kassaregister ska en övergångsperiod förbereda införandet. Skatteverket har i en hemställan till regeringen 2010-11-04 begärt att obligatoriska redovisningscentraler (tömningscentraler) införs och riksdagsmajoriteten krävde också detta våren 2012 men inget har ännu hänt.
Främjande av den seriösa taxinäringen gynnar jobben av Sverige och bilden av Sverige som turist- och affärsdestination. Det bidrar också till att de mål som riksdagen slagit fast om minskad klimatpåverkan och ökad trafiksäkerhet kan uppnås lättare.