Förslag till riksdagsbeslut 2
Öka resursutnyttjandet på Skatteverket – task force mot skattebrott 2
Bankernas kontrolluppgifter 4
Servicekontoren 4
Skatteverkets sekretessproblem 5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att anslagsförslaget för 2014 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution avsnitt 1.1 Skatteverket bör omdisponeras i enlighet med motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa tyst godkännande av inkomstdeklarationerna fr.o.m. inkomståret 2015.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över beloppsgränserna för deklarationsskyldighet för fysiska personer och ideella föreningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över beloppsgränserna för fysiska personers och ideella föreningars skatteskyldighet och skyldighet att lämna kontrolluppgifter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bankerna ska vara skyldiga att lämna kontrolluppgift för alla bankkonton oberoende av om ränta utgått eller inte och oberoende av hur stor kapitalbehållningen är på bankkontot per den 31 december.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avdrag och skatteavdrag inte ska få göras då betalning sker med kontanter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla antalet servicekontor och deras verksamhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en proposition om att sekretessbestämmelserna för Skatteverket måste ändras så att förhållandena blir likadana som de som gäller för polisen och Tullverket, bör läggas fram före valet 2014.
Under den första borgerliga regeringsperioden behandlades Skatteverket styvmoderligt och verksamheten och antalet anställda krymptes medvetet. Verket var i en verklig ekonomisk kris vid årsskiftet 2009/2010 samtidigt som det fått Finansdepartementets tidigare statssekreterare som ny generaldirektör. Nya friska pengar kom då i tilläggsbudgeten. Vi socialdemokrater har alltid, både i regering och opposition, varit generösare i budgetsammanhang i fråga om Skatteverket. Vi har i opposition förordat ett extra tillskott till Skatteverket för att det effektivare skulle kunna bekämpa skattefusk och ekonomisk brottslighet. Utifrån det tillskott Skatteverket har fått valde vi socialdemokrater att från budgetmotionen för 2013 lägga vårt program mot skattefusk utan extra resurser till Skatteverket. Vi gör så också i år men vill för tydlighetens skull denna gång genom en motion på utgiftsområdet tydliggöra att vi menar att det måste gå att omdisponera resurser på Skatteverket för att skapa ett slagkraftigare arbete mot skattebrott efter dansk förebild. Något som kan beskrivas som en ”task force” mot skattebrott. Det innebär inte att vi på något sätt förringar det utomordentliga arbete som verkets skattebrottsenhet idag utför.
Regeringens bidragspolitik genom olika nedsättningar och skatteavdrag har gett verket onödiga administrativa uppgifter som suger kraft och energi från väsentligare arbetsuppgifter. Regeringens ekonomiska satsning till verket för ”rättssäkerhet” i samband med skattebrottmål finner vi också något överdrivet. Visst ska processerna vara rättssäkra men här har nog regeringen fallit undan för vandringssägner och missnöjesagitation. Vi ser inte att problemen skulle vara så grava att det motiverar en särskild satsning.
Det som behöver en särskild satsning är åtgärder mot skattefusk och ekonomisk brottslighet. År 2008 uppgavs skattebortfallet vara 133 miljarder, ibland påstås detta ha minskats men då bör man komma ihåg att regeringen delvis har gått skattefusket till mötes. Detta bland annat genom utformningen av HUS-avdraget som gjort fusket både mindre lönsamt och mer svårkontrollerat samt genom utfärdandet av skatteamnesti för skattefuskare med dolda pengar i utlandet. Vi vet inte heller vad slopad revisionsplikt och minskad bokföringskontroll inneburit. Slutligen tål regeringens oaktsamhet kring EU-domstolens dom om ”dubbelbestraffning” år 2009 att uppmärksammas. För att återanvända moderaternas egen retorik så har det därigenom nu blivit svängdörrar för skattebrottslingarna på våra fängelser.
Det är möjligt att också administrativa förändringar och nya tekniska lösningar kan frigöra resurser på Skatteverket så att myndigheten kan arbeta mer med skattefusk och skattebrott. Några administrativa förändringar att pröva och se över vore:
Tyst godkännande av deklarationer. Skatteförfarandeutredningen föreslog i delbetänkandet Tyst godkännande – ett nytt sätt att deklarera (SOU 2006:89) att deklarationssystemet förenklas genom så kallat tyst godkännande. Om de förtryckta uppgifterna är korrekta och tillräckliga för en riktig taxering ska deklarationen inte återsändas till Skatteverket eller bekräftas på elektronisk väg (tyst godkännande). Besparingar skulle kunna göras i fråga om pappersdeklaranterna, som fortfarande utgör ett betydande antal.
Se över de beloppsgränser som avgör deklarationsskyldigheten för fysiska personer och ideella föreningar kan höjas.
Se över om de beloppsgränser som avgör deklarationsskyldigheten för fysiska personer och ideella föreningar. Beloppsgränserna är låga och frågan är om de verkligen följs nere på de låga nivåerna, justeringar kan sannolikt göras utan skattebortfall men ändå betyda att gränserna mer ”tas på allvar”.
Se över Skatteverkets ansvar för ID-korten! Identitetshandlingarna pass och ID-kort utfärdas av olika myndigheter och regeringen är ansvarig för att det blev så. Polisen hade varit den naturliga myndigheten för denna service. Det bör prövas om både ID-kort och pass istället kan utfärdas av servicekontoren som då också kommer att behöva en juridisk kompetens som kan vara bra för att också användas i den övriga servicen.
Ett av Skatteverkets viktigaste verktyg i arbetet mot svart arbetskraft och mot den organiserade brottsligheten lär vara analys av bankkonton. Det är centralt att kunna utreda frågan om var pengarna kommer ifrån och vart de går. I Danmark är bankerna skyldiga att lämna kontrolluppgift på alla bankkonton oberoende av om ränta utgått eller inte och oberoende av hur stor kapitalbehållningen är på bankkontot per den 31 december.
När den danske skattetjänstemannen därför analyserar ett bankkonto och han ser att pengar överförts till ett konto kan skattetjänstemannen i Skatteverkets egna skattedatabaser se vem det är som är innehavare av detta bankkonto. Han kan på så sätt snabbt ta ställning till om det är intressant att fortsätta följa penningströmmen eller inte. I Sverige måste skattetjänstemannen kontakta banken som han har fått kontoutdraget från och fråga till vilken bank pengarna gått. Därefter måste skattetjänstemannen förelägga den bank som fått pengarna vem som är innehavare av det aktuella kontot. Mycket administration och arbete för såväl skatteverket som bankerna i Sverige således.
Vidare är det så att i Sverige får vi endast uppgift på att en person har bankkonto om räntan på bankkontot överstiger 100 kr per år. Innan förmögenhetsskatten försvann 2008 fick Skatteverket uppgift om alla bankkonton man hade. Frågan är hur man ska kunna göra en kontantberäkning om man inte har uppgifter om bankkontona? Danmark, som införde skattebefrielse av förmögenhet före Sverige, bibehöll därför skyldigheten att lämna kontrolluppgifter för alla bankkonton för att kunna göra kontantberäkningar. Detta misstag borde vi nu rätta till för Sveriges del.
Servicekontoren är servicesamarbetet gentemot allmänheten mellan Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Det finns idag över hundra sådana. Verksamheten och dess intensitet skiftar, några har lagts ned på grund av för få besökare medan andra snabbt fick ett oerhört högt besökstryck. Myndigheterna har inte direkt marknadsfört servicekontoren och det har svävat en viss osäkerhet kring deras existens eftersom Försäkringskassan förde diskussioner om att dra sig ur samarbetet för att klara sina besparingar. Vi tror på en fortsatt satsning på servicekontoren. Den mänskliga kontakten i mötet och dialogen kan aldrig helt ersättas av elektroniska lösningar och telefon. Det är på kort och medellång sikt också nödvändigt att hantera ”teknikklyftan” i form av den andel av och grupper i befolkningen som inte har datorer och bristande kunskap om deras användningsmöjligheter.
Skatteverket har en underrättelseverksamhet liknande den som finns inom tull och polis. Inom polisen och Tullverket kan man fritt lämna information från fältet och den operativa verksamheten till sina underrättelseverksamheter. Motsvarande situation råder inte inom Skatteverket, på grund av gällande sekretessbestämmelser. När Skatteverket till exempel skriver en anmälan till Ekobrottsmyndigheten om misstänkt skatte- eller bokföringsbrott får verket inte lämna en kopia till sin egen underrättelseverksamhet. Detta beror på att absolut sekretess råder inom Skatteverket. Polisen och tullen har stor fördel av att ständigt få information från de egna operativa leden – information som de kan arbeta vidare med och förädla för att därefter lämna underrättelser tillbaka för nya operativa insatser. Sekretessbestämmelserna för Skatteverket måste ändras så att förhållandena blir likadana som de som gäller för polisen och Tullverket.
Regeringen beslutade enligt uppgift den 15 november 2012 att mot bakgrund av ikraftträdandet av den nya polisdatalagen uppdra åt Skatteverket att utreda vilka ändringar som behövs i författningarna om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar, i syfte att underlätta ett modernt och effektivt brottsbekämpande arbete, då inte minst inom underrättelseverksamheten. Uppdraget skall enligt regeringens önskemål redovisas först den 1 mars 2014, med möjlighet till delrapporteringar vid tidigare datum. Några delrapporteringar har inte skett och ärendet brådskar. En proposition bör finnas på plats före valet 2014.