Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med uppdraget att ta fram förslag på ett återinförande av arvsskatt, eventuellt kompletterad med en återinförd gåvoskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med uppdraget att ta fram förslag på ett återinförande av förmögenhetsskatten.
Sverige är ett av få EU-länder som helt saknar arvsskatt. Det är svårförståeligt. Här handlar det ju om en skatt som är svår att skatteplanera bort och som därför bibehållits i någon form av det stora flertalet OECD-länder. Argumentet att arvsskatt komplicerar generationsskiften i familjeföretag är knappast heller särskilt vägande, då det givetvis går att införa undantagsbestämmelser avseende näringstillgångar. I USA, med sitt goda företagsklimat, är arvsskatten på stora arv hög, men där finns också en intressant lagstiftning som gör det skattemässigt gynnsamt att testamentera familjeföretag till de anställda. Detta anses ha bidragit till den höga andelen löntagarägande i amerikanska företag.
Ett återinförande av arvsskatt bör eventuellt kompletteras med ett återinförande av gåvoskatt, om detta krävs för att motverka stora förmögenhetsöverföringar inom en familj i skatteplaneringssyfte.
I Sverige togs arvsskatt ut fram till 1 januari 2005 (arvsskatt mellan makar avskaffades redan i januari 2004) på tillgångar som arvingar, testamentstagare eller förmånstagare fick från avliden person. Skatten, som beräknades på mottagarens arvslotter, var progressiv i två avseenden. Större arvslotter beskattades med en högre skattesats än mindre, och mindre närstående arvs- och testamentstagare beskattades hårdare än närstående. Även gåvoskatt togs ut på egendom som gavs bort.
Det är, från fördelningspolitiska utgångspunkter, inte rimligt att arv av stora förmögenheter, som per definition skapats av någon eller några andra, ska lämnas obeskattade, medan förvärvsinkomster och avkastning på eget sparkapital beskattas. Därtill är skatt efter bärkraft en viktig princip. Det är rimligt att den som har det bättre ställt ekonomiskt bidrar mer till det gemensamma än den som har det sämre.
Vi lever alltjämt med sviterna av den globala finanskrisen och en eurokris vars yttersta konsekvenser är svåra att förutse. Höjer vi blicken mot det medellånga perspektivet tornar stora pensionsavgångar upp sig. Det behövs stora satsningar inom välfärden, såväl vård och omsorg som utbildning. Det är också nödvändigt att investera massivt i infrastruktur för att förverkliga ett fossilfritt Sverige. Att den svenska staten – till skillnad från nästan alla andra jämförbara länder – i detta läge frivilligt avstår från de inkomster som en arvsskatt skulle kunna ge, ter sig säreget. Vi anmodar därför regeringen att skyndsamt för riksdagen presentera ett lagförslag om återinförande av arvsskatt, eventuellt kompletterad med återinförd gåvoskatt.
Förmögenhetsskatten är avskaffad i Sverige sedan 1 januari 2007. Det motiverades bland annat med att skatten ansågs försämra riskkapitalförsörjningen i landet, då förmögna individer skulle välja att flytta sina pengar utomlands. 2005 gav förmögenhetsskatten närmare 5 miljarder kronor i intäkt till statskassan, 2006 nästan 6 miljarder kronor. I Norge, Schweiz och Frankrike finns förmögenhetsskatter. Även Island och Spanien har återinfört förmögenhetsskatt, vilket har uppgetts vara tillfälligt. Mot bakgrund av att de ekonomiska klyftorna har ökat i Sverige och att inkomstskatten sänkts kraftigt för den del av befolkningen som har höga inkomster från förvärvsarbete, är reformer som syftar till ökad progressivitet i skatteskalan, väl motiverade. En lämpligt utformad förmögenhetsskatt är en sådan reform. Vi anmodar därför regeringen att skyndsamt för riksdagen presentera ett lagförslag om återinförande av förmögenhetsskatt.