Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över villkoren för skatten för näringsfastigheter.
Fastighetskatten för privata bostäder är avskaffad sedan flera år och ersatt av en kommunal avgift. För näringsfastigheter finns dock skatten kvar och den påverkar företagen och dess konkurrenskraft. Det finns problem med lagstiftningen som den ser ut idag och den behöver ses över så att företag betalar skatt för näringsfastigheter på lika villkor oavsett verksamhet.
Skattelagstiftning är ofta komplicerad, teknisk och detaljerad och tar hänsyn till olika regleringar som påverkar indirekt. Ibland krävs dock vanligt sunt förnuft. Problematiken som har utvecklats angående skatten för näringsfastigheter beror på att fastigheter har fått olika taxeringsvärden på grund av att maskinutrustningen under vissa förutsättningar används som underlag för fastighetsskatt men i andra fall inte.
Det finns alltså företag som drabbas av fastighetsskatt på anläggningstillgångar som inte är en byggnad, utan en tillverkande maskin. Produktionen, eller avkastningen från dessa maskiner blir dessutom senare föremål för inkomstskatt. En sorts dubbelbeskattning som påverkar konkurrenskraften. Man får ju utgå ifrån att idén med fastighetsskatten, när den infördes, var att beskatta innehavet av fastigheter och tillbehör till dessa, d.v.s. byggnader – inte maskinparken i dem. Grundidéen bör inte ha varit att maskiner ska ingå i beskattningsberäkningen som den nu gjort i de bedömningar som skapat praxis.
För att bl.a. ge tydliga villkor och förutsättningar för att planera för både investeringar i byggnader och för investeringar i maskinutrustning behöver villkoren för fastighetsskatten för näringsfastigheter ses över.