Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ändra reglerna för HUS-avdrag så att läxhjälp eller privatundervisning inte längre ska ge skattereduktion.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen fram till avskaffandet ska följa upp vilka som använder möjligheten till skattereduktion för läxhjälp.
Hjälp med läxorna ska inte vara förunnat bara några barn, utan alla barn ska erbjudas läxhjälp. Om elever kan få hjälp med läxorna ska inte avgöras av föräldrarnas ekonomi, om de föräldrar som har förmågan att hjälpa dem eller vid varje tillfälle tidsmässigt får ihop det. Läxhjälp är ett kommunalt ansvar som statsmakten bör understödja och det ska vara upp till de enskilda skolorna att organisera läxhjälpen på det sätt som skolan ser fungerar bäst. Gärna kan detta ske i samverkan med ideella krafter.
Införandet av läxhjälp med skatteavdrag (så kallad läx-RUT) innebar att regeringen gick över gränsen för grundprincipen med skattereduktion för hushållsarbete. RUT-avdraget har aldrig avsett privatlärare, tränare eller annat arbete för barnets räkning som kräver specialistkunskaper och som normalt inte utförs av hushållen själva. Motsvarande gränsdragning finns när det gäller omsorg. I fråga om sådan har det angetts att skattereduktionen inte bör omfatta sådant arbete som innebär hälso- och sjukvård och som utförs av någon som har legitimation för yrke inom detta område.
Regeringen drev igenom sitt förslag med hjälp av Sverigedemokraterna. Kritiken mot förslaget var massivt och beredningen undermålig med en veckas remisstid och en handfull remissinstanser.
Enligt Skolverket har skillnaden mellan barn som får inhyrd läxhjälp och dem som inte får det redan börjat märkas på betygen. I de tio kommuner med sämst skolresultat förekommer inte läx-RUT. Företagen som erbjuder den här typen av läxhjälp har satsat på storstäder och universitetsorter. Det har uppgetts att de fyra största läxhjälpsföretagen i fjol sålde tjänster för 59 miljoner. Det är en ökning på över 40 procent – på bara ett år. Enligt arbetsgivarorganisationen Almega omsätter läxhjälpsbranschen i dag upp emot 100 miljoner kronor årligen. Läxhjälp till våra barn och unga har blivit en vinstmaskin med hjälp av skattesubventionen.
Läx-RUT ska avskaffas men dess effekter för ökade klyftor fram till avskaffandet måste följas upp.