Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nedtrappning av ränteavdragen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uppmuntrande åtgärder för ett ökat sparande.
Idag subventionerar staten att vi lånar pengar medan staten straffar oss när vi sparar. Detta sker genom att räntor på lån får dras av med 30 procent upp till 100 000 kronor och sedan 20 procent på räntekostnader över 100 000 kronor. Har vi räntekostnader på 5 000 kronor får vi alltså ett avdrag på 1 500 kronor. Staten uppmuntrar oss därmed till att låna pengar, något vi gör i stor utsträckning. Främst lånar vi givetvis när vi köper bostad, det är den stora delen. Men mycket lånas även till ren konsumtion – allt från att bygga om kök (då vi dessutom uppmuntras genom att vi får ROT-avdrag) till resor och produkter.
Vi uppmuntras alltså till att låna och konsumera av staten. Samtidigt straffas vi när vi sparar eftersom staten tar 30 procent i kapitalvinst på våra räntor, som för övrigt inte är särskilt höga på grund av den låga räntan. Det är inte precis att uppmuntra till ”spara först – köp sedan”.
Det är inte helt orimligt att det finns ränteavdrag på bostadslån eftersom det idag är dyrt att köpa bostad. Ska detta förändras så krävs det en långsiktighet i beslutet, till exempel att ränteavdragen förändras under en tidsperiod på 10 år med till exempel 1 procentenhet per år. Om 10 år skulle då ränteavdragen vara 20 procent istället för dagens 30 procent.
Om det är möjligt, vilket vi tror, så kan däremot ränteavdragen för övriga lån man har sänkas snabbare.
Om vi gör dessa förändringar så skulle vi samtidigt fundera över hur vi kan uppmuntra till sparande, till exempel med sänkt kapitalskatt på ränteinkomster, eller så kan vi införa att räntor upp till 5 000 kronor är fria från kapitalskatt. Det skulle säkerligen gynna gemene man att regelbundet spara lite pengar.