Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om retroaktiv ränta på uppskjuten reavinstskatt.
När de borgerliga partierna 2006 gick till val på avskaffad fastighetsskatt ingick en hel del i ”paketet” som medborgarna blev varse först efter valet. Först och främst så avskaffades inte skatten, den ändrade bara namn till ”kommunal fastighetsavgift” och höjdes för det stora flertalet. Bara för de högst taxerade villorna sänktes den.
Vidare så höjdes reavinstskatten och en extra skatt på uppskjuten reavinstskatt infördes från och med 2008. Uppskovsskatten beräknas till 1 procent av den uppskjutna reavinstskatten per år. Har man som exempel uppskov på 500 000, vilket inte är ovanligt i storstadsregionerna, betalar man 5 000 kronor extra per år. Det ska jämföras med högsta fastighetsavgiften 6 512 kronor. Det innebär att många betalar lika mycket – eller till och med mer – i uppskovsränta än i fastighetsavgift!
Den nya skatten genomfördes retroaktivt, det vill säga så att även de som fått uppskjuten reavinstskatt före 2008 drabbades. Retroaktiv lagstiftning är förbjuden i Sveriges grundlag, och därför kan man starkt ifrågasätta att avgiften även gäller bakåt i tiden.
Under alla de år skatten skjuts upp får regeringen in pengar utöver reavinstskatten i uppskovsränta, ju längre tid det dröjer desto mer kostar det. Och förr eller senare kan regeringen kassera in den uppskjutna reavinstskatten. Skilsmässa, arbetslöshet, sjukdom, pension eller när barnen flyttat hemifrån är händelser i människors liv som kan leda till byte från en stor dyr bostad till en mindre billigare, och då måste den uppskjutna reavinstskatten obönhörligen betalas. Även i de fall där man blir kvar i samma hus till sin död blir skatten tillämplig. Den flyttas över som en skuld i dödsboet.
Växande familj är en vanlig orsak att byta till en större och dyrare bostad. Möjligheten att få uppskjuten reavinstskatt vid försäljningen av den gamla bostaden gör att hela vinsten kan användas till att köpa den nya dyrare bostaden.
Denna möjlighet får kalkylen att gå ihop även för dem som inte är höginkomsttagare, det uppmuntrar till familjebildning och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Allt detta är positivt!
Men den retroaktiva skatt på den uppskjutna reavinstskatten som regeringen infört har slagit sönder kalkylen för många hushåll. När boendekostnaden beräknades i samband med bostadsaffären kunde dessa familjer inte veta att ytterligare en skatt skulle tillkomma utöver ränteutgifter, el, värme och alla andra utgifter kopplade till boendet. Särskilt betungande är uppskovsräntan med tanke på att både ränta, el- och värmekostnader också ökat under senare år.
Den destruktiva uppskovsräntan har försämrat många vanliga familjers ekonomi, den uppmuntrar inte till familjebildning och rörlighet på bostadsmarknaden och den innebär dessutom retroaktiv lagstiftning och dubbelbeskattning.
I framtiden bör en översyn av uppskovsräntan på uppskjuten vinst övervägas.