Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en rätt för fysiska och juridiska personer att betala in frivillig skatt.
Sverige har en omfattande offentlig sektor med verksamheter inom många områden. Enligt regeringens budgetproposition för 2014 beräknas de samlade offentliga utgifterna uppgå till 1 900 miljarder kronor under nästa budgetår, vilket motsvarar drygt hälften av det samlade produktionsvärdet. Varannan intjänad krona hamnar alltså i någon form av offentlig verksamhet eller går till olika typer av offentliga välfärdssystem.
Trots den stora omfattningen på den offentliga sektorn är det ofta svåra avvägningar när det gäller att bestämma vilka verksamheter och ändamål som de offentliga resurserna ska användas till. Uppfinningsrikedomen när det gäller att hitta nya utgiftsområden för det offentliga är därtill mycket stor, där snart sagt varje åtgärd i samhället kan ses som en offentlig uppgift.
Diskussionen om de offentliga utgifternas användning landar ofta i krav på att intäkterna måste öka, eller åtminstone hållas intakta, för att undvika att olika ändamål ställs mot varandra. Förslag till skattesänkningar eller sänkta avgifter möts då med argument som att det är ett ”hot” eller till och med ”dråpslag” mot välfärdens kärna om inte resurserna till något ändamål kan ökas.
Under sommaren 2013 kunde vi läsa olika inlägg på temat från ett antal kända svenskar, exempelvis Alexander Skarsgård (Aftonbladet 30/5), Jan Guillou (AB 14/7) och Dogge Doggelito (AB 17/7). Tidigare har andra kändisar som Stellan Skarsgård, Henning Mankell, Fredrik Virtanen, Alex Schulman och Jonas Gardell också uttryckt sig kritiskt till skattesänkningar i allmänhet, men också jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomsttagare i synnerhet.
Många svenskar – både bättre och mindre bemedlade – ger redan idag av sitt överflöd till olika typer av sociala verksamheter och insatser från det frivilliga Sverige när det gäller att möta sociala utmaningar som det offentliga inte vill eller kan ta ansvar för. Genom att regeringen efter påtryckningar från Kristdemokraterna infört möjligheten att göra avdrag för gåvor har denna möjlighet tydligt förbättrats.
Men staten kan göra mer för den som vill vara med och bidra även till den offentliga verksamhetens finansiering. Skattelagstiftningen erbjuder idag ingen möjlighet för enskilda, företag eller organisationer att bidra med extra skatteinbetalningar eller efterskänka inbetalade skatter till det allmänna. Även möjligheten att donera eller testamentera kvarlåtenskap ur ett dödsbo till det allmänna är kraftigt begränsade. Om någon mot förmodan råkat betala in för mycket skatt under ett beskattningsår får man efter fastställt taxeringsbeslut överskottet utbetalat till anvisat konto.
I de flesta fall innebär detta ett välkommet tillskott till hushållsekonomin för många enskilda familjer. Detta hindrar inte att det kan finnas familjer, individer, företag eller organisationer som hellre skulle se att överskottet på skattekontot stannar kvar i det offentligas hägn och används till något särskilt ändamål.
Jag anser att det bör utredas om en frivillig skatteinbetalning ska vara möjlig för såväl fysiska som juridiska personer som är skattesubjekt i Sverige. Det bör därigenom bli möjligt att göra en extra skatteinbetalning eller efterskänka ett överskott på skattekontot till ett särskilt konto som staten disponerar. Till detta konto bör det också vara möjligt att göra andra donationer, exempelvis genom testamente.
Den som donerar bör kunna bestämma övergripande över hur den extrabetalade skatten ska användas, exempelvis om den ska tillfalla en enskild kommun eller ett landsting eller något särskilt utgiftsområde inom staten. Skatteverket ska årligen redovisa frivilligt inbetalad skatt, inklusive vem som betalat och för vilket ändamål pengarna använts.
De bör göras tydligt att skattemedel som samlas in på detta sätt endast ska kunna användas för extraordinära insatser, så att de inte tränger ut redan beslutade satsningar. I det fall där pengarna inte tas i anspråk, bör överskottet i slutet av budgetåret tillfalla Allmänna arvsfonden och den verksamhet som understöds genom dess försorg. Detta bör ges regeringen tillkänna.