Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att sänka energi- och koldioxidskatten för arbetsmaskiner i lantbruket och skogsbruket enligt samma skattemodell som inom gruvnäringen.
Det svenska lantbruket dras med lönsamhetsproblem och har ett högt kostnadsläge i jämförelse med konkurrentländerna i Europa. Det är bra att vi har höga krav vad gäller miljö, djurskydd och livsmedelssäkerhet. Men importen av livsmedel till Sverige ökar samtidigt som lönsamhet och arbetstillfällen i det svenska lantbruket minskar. Det är därför mycket angeläget att vi hittar lösningar som syftar till att stärka konkurrenskraften i svensk livsmedelsproduktion och som jämnar ut kostnaderna för svenska lantbrukare gentemot deras europeiska konkurrenter.
Det är särskilt skatter, byråkrati och avgifter i Sverige som gör att svenska lantbrukare har högre produktionskostnader. I alliansregeringens höstbudget 2013 hänvisas till Konkurrensverket och att svenskt jordbruk har drygt 10 procentenheter lägre marginaler än genomsnittslandet i Europa. Svenskt lantbruk ska kunna växa och utvecklas genom kvalitet och att vara konkurrenskraftiga, men då krävs att lantbrukare i hela Europa har lika villkor. Så är inte fallet idag. Och då förändringarna av EU:s jordbrukspolitik går långsamt bör vi agera på egen hand till dess att villkoren inom EU är lika.
En viktig del är att kontinuerligt jämföra regler och skatter i andra länder med svenska förhållanden, och anpassa dem därefter, så att konkurrenskraften i svensk livsmedelsproduktion inte minskar. En annan viktig aspekt är dieselskatten i Sverige som är betydligt högre här än i jämförbara EU-länder. Inte nog med det, återbetalningen av koldioxidskatt till lantbruket i Sverige ska stegvis reduceras och kommer 2015 att endast uppgå till 90 öre/liter (jämfört med 2,38 SEK/liter år 2010). Motsvarande kostnadshöjningar sker inte för andra europeiska lantbrukare. Detta kommer att ytterligare riskera svenskt lantbruks konkurrenskraft framöver.
Om svensk livsmedelsproduktion inte ska tappa ytterligare marknadsandelar pga höga svenska produktionskostnader måste åtgärder vidtas. Idag betalar svenska företag som bedriver industriell tillverkning lägre energiskatt på bränsle och el. Och för gruvnäringens arbetsmaskiner har energiskatten sänkts med 86 % och koldioxidskatten med 70 %. Det är på tiden att även lantbruket och skogsbrukets arbetsmaskiner får samma skattemodell som gruvnäringen för att på detta vis kunna konkurrera på mer lika villkor med övriga lantbrukare i Europa.
Svenskt lantbruk är bland världens mest klimatsmarta, bidrar till en levande landsbygd och skapar jobb på landsbygden. Om vi vill att svensk livsmedelsproduktion ska kunna utvecklas och konkurrera på lika villkor är det avgörande att dess höga kostnadsläge sjunker. Det är därför angeläget att dieselskatten sänks för lantbruket. Energi- och koldioxidskatten för arbetsmaskiner i lantbruket och skogsbruket bör därför sänkas enligt samma skattemodell som den svenska gruvnäringen har.