Regeringen underskattar starkt den innebörd som svåra ekonomiska förhållanden har på såväl barn som föräldrar. De skattesänkningar som görs innebär givetvis minskade möjligheter till fördelningspolitiska insatser. Ofta är det barnen som kommer i kläm, med sämre framtidsutsikter som följd.
Regeringen gör enligt Miljöpartiet de grönas mening insatser med ett alltför snävt perspektiv. En samordnad analys och politik som berör ett flertal politikområden behövs.
Den omfördelande profilen i den ekonomiska familjepolitiken har successivt avtagit under det senaste årtiondet. Målet med den ekonomiska familjepolitiken måste återigen bli att ge barn i ekonomiskt utsatta hushåll stöd och att motverka ekonomiska orättvisor. Miljöpartiet presenterar i vår budget en rad förslag, som leder till en mer jämlik och jämställd fördelning i samhället.
Inom utgiftsområde 12 föreslår vi höjt underhållsstöd med 250 kronor per månad, en åtgärd som underlättar främst för ensamstående mödrar med barn. Vi föreslår också, utöver den satsning regeringen gör på bostadsbidraget, att en höjning av det så kallade taket görs. Fler hushåll kommer därmed att omfattas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ny målformulering för utgiftsområde 12.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tredelad föräldraförsäkring.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om slopad jämställdhetsbonus.
Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår i tabellen under avsnitt 3 i motionen.
Anslagsförslag 2014 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tusental kronor
Vi vill införa en tredelad föräldraförsäkring, där en tredjedel kan överlåtas på annan närstående person, för ett mer jämställt uttag. Den jämställdhetsbonus regeringen infört ser vi som en ansträngd konstruktion för något man når bättre på andra sätt, och vill därför slopa den. Vi skulle till exempel vilja ge incitament till företag att jobba mer aktivt för jämställt uttag av föräldraledighet.
De flesta barn bor efter en separation mellan föräldrarna hos mamman. Det underhållsstöd som Försäkringskassan betalar ut till en del av dessa barn för att kompensera försörjningsbortfall har sedan 1994 höjts med endast 100 kronor per månad (8,8 procent), vilket innebär en kraftig urholkning av värdet. Detta har främst drabbat hushållstypen ensamstående kvinnor med barn. Miljöpartiet vill höja stödet med 250 kronor per månad från 2014 eller totalt 600 miljoner kronor årligen.
Vi välkomnar den utökning av bostadsbidraget, som regeringen gör för ökat stöd till familjekonstellationer med ett eller flera barn. Utöver den höjningen vill vi höja taket för vilken bostadskostnad bidrag kan erhållas, så att fler omfattas. Genom att höja taket med 140 kronor i månaden, uppskattas cirka 4 000 fler få bostadsbidrag i förhållande till i dag. Kostnaden för detta har beräknats till 100 miljoner kronor årligen1.
Ett centralt syfte med trygghetssystemen har varit en solidarisk omfördelning mellan barnfamiljer och andra grupper samt över individens livscykel. Regeringen har tagit bort den omfördelande ambitionen för den ekonomiska familjepolitiken, vilket inte kan tolkas på annat sätt än att de inte motsätter sig ökade klyftor. Miljöpartiet vill revidera målet så att den ekonomiska familjepolitiken, utgiftsområde 12, ska motverka ekonomiska orättvisor, men också tydligt slå fast att även jämställdhet ingår i målet. Vi vill att målsättningen för den ekonomiska familjepolitiken ska vara att skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn ska minska och jämställdhet mellan könen ska uppmuntras inom ramen för den generella politiken. Vad som här anförts om en ny målformulering bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
| [1] | Enligt beräkning från riksdagens utredningstjänst 13-09-17. |