Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att olika företagsformer ska ha lika regler i trygghetssystemet.
I Sverige finns olika företagsformer och vilken form det är beror på verksamhet, ägande, kapitalinsats med mera. En företagare är en person som är anställd av sig själv som enskild näringsidkare eller anställd i ett bolag som personen äger. Om man är näringsidkare kan man hos Skatteverket få F-skattsedel och det reglerar då hur man ska betala skatt och avgifter. De vanligaste bolagsformerna är enskild näringsidkare, handelsbolag, aktiebolag, enskild firma, kommanditbolag och ekonomisk förening.
Beroende på företagarform har man som företagare olika ägaransvar, olika beskattningsansvar med mera och många olika regelverk som styr verksamheten och företagarens rättigheter och skyldigheter. Det går inte att göra företagsformerna lika eller att gällande lagstiftning ska gälla på samma sätt för en företagare som för en anställd. Men ett stort problem som måste förändras är när det gäller trygghetssystemen för företagare. Är man ensamföretagare i dessa olika bolag gäller helt olika regler.
Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas olika och den styr ersättningen av våra trygghetsförsäkringar. Arbetslöshetsförsäkringen, föräldrapenningen, rätten till sjukpenning m fl blir olika. Möjligheten till att välja karensdagar blir olika. Det kan inte vara så. Företagare måste bli bedömda så lika som möjligt.
Det är hög tid att göra en grundlig genomlysning av företagsformer och medverka till att de utifrån trygghetssystemen bedöms lika.