Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att barn ska höras i migrationsdomstol.
När familjer tvingas lämna sitt ursprungsland hamnar barnen i en situation som de har väldigt liten möjlighet att påverka. Förföljelse, tortyr och våldtäkt hör inte sällan till vad barn tvingats uppleva eller se sina föräldrar utsättas för. Barnen måste uppmärksammas tidigt i migrationsprocessen, dels genom att man lyssnar på dem, dels genom att föräldrarna kan berätta hur de upplever att barnen mår. Kristdemokraterna menar att barn ska ha en särställning under hela migrationsprocessen. I den slutliga bedömningen är det viktigt att väga in hur barnet har det här och nu.
Att barn har en svagare ställning i migrationsprocessen tydliggörs bland annat i Etikkommissionens lägesrapport, från 2012, angående barn med svåra uppgivenhetssymtom som fått avslag på sin ansökan om asyl och skydd i Sverige. I lägesrapporten står att läsa: ”I många fall när det gäller migrationsmyndigheternas beslut verkar barnens situation inte ha beaktats, även om man formellt skriver i avslagsbesluten att man tagit hänsyn till barnens bästa. I flera fall är inget av barnen i en familj nämnda annat än mycket kortfattat. Det är ofta endast faderns asylskäl som bedömts. ”Att tidigt i migrationsprocessen beakta barnets behov är nödvändigt för att så långt som möjligt undvika en negativ hälsoutveckling och det som i de mest allvarliga fallen resulterar i uppgivenhetssymptom och apatiskt komaliknande tillstånd.
I den nya instans- och processordningen som trädde i kraft 2006 betonas särskilt vikten av ett tvåpartsförfarande samt rätten till muntlighet i två instanser. Detta är grundläggande för att värna en rättssäker asylprövning. En utlänning som för talan i målet ska vid begäran ha rätt till muntlig förhandling om ”förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar mot det”. I utlänningslagen stadgas även att barn som berörs av ett beslut ska höras om det inte är olämpligt. En granskning genomförd av Rädda Barnen under första halvåret 2007 visar en glädjande utveckling där de flesta asylsökande barn har fått komma till tals på något sätt. Samtidigt har det handlat om att barnen oftast kommit till tals indirekt, till exempel genom att föräldrarna har tillfrågats om barnets skäl eller genom intyg från skola eller sjukvård. Bestämmelsen om muntlig förhandling i migrationsdomstol bör också omfatta barn, och att allt annat ska vara ett undantag. Barn ska alltid höras om de själva begär det. Detta bör ges regeringen till känna.