Förslag till riksdagsbeslut 2
Regional tillväxt i hela landet 3
Det kommunala skatteutjämningssystemet 4
Tillgänglighet till offentliga tjänster 4
Urban tillväxtpolitik 5
Kommunikationer 6
Universitet och högskolor 7
Regionala utvecklingsråd och kompetensplattformar 8
Fungerande riskkapitalförsörjning 8
Strukturfonderna 9
Lokala sparbanker 9
Fungerande bredband och mobil telefoni i hela Sverige 10
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om det kommunala skatteutjämningssystemet.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att statliga myndigheter ska ha som uppdrag att trygga tillgängligheten till grundläggande offentlig service i gles- och landsbygd via servicekontor.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att möjligheterna att bibehålla en kommersiell och offentlig service bör ses över.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om landsbygdsprogrammet.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utforma en framtidsstrategi för både urban tillväxt- och landsbygdsutveckling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en samlad skärgårdspolitik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kommunikationer.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om 16 000 nya högskoleplatser.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att premiera lärosätenas samverkan med det omgivande samhället som en viktig del av den regionala tillväxtpolitiken.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utvecklingsråd och kompetensplattformar.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av det statliga riskkapitalsystemet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprätta en tidsplan för att genomföra Riksrevisionens förslag till åtgärder när det gäller strukturfonderna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Riksrevisionens åtgärder ska vara på plats innan den nya programperioden för strukturfonderna inleds från 2014.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över systemet med egenkapitalbevis.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ny bredbandsstrategi.4
1 Yrkandena 1 och 14 hänvisade till FiU.
2 Yrkande 2 hänvisat till KU.
3 Yrkande 4 hänvisat till MJU.
4 Yrkandena 7 och 15 hänvisade till TU.
5 Yrkandena 8–10 hänvisade till UbU.
Genom att nyttja hela landets tillväxtpotential vill vi skapa jobb och stärka Sverige. Vi socialdemokrater vill göra den regionala tillväxtpolitiken till en central fråga där konsekvenserna för den regionala utvecklingen blir en ständigt närvarande aspekt i utformningen av strategiska politiska beslut. Detta förutsätter i sin tur en väl fungerande samordning mellan olika politikområden och mellan olika politiska nivåer. Den nationella nivån måste aktivt samverka med regioner och kommuner för att skapa bästa möjliga utvecklingsmöjligheter. Vi socialdemokrater accepterar inte att regionalpolitiken reduceras till en lågambitiös politik för gles- och landsbygd. En kraftfull regionalpolitik måste anta utmaningen att formulera övergripande tillväxt- och utvecklingsstrategier för hela landet. En landsända kan inte ses isolerat från en annan. Företag, naturresurser och arbetskraft återfinns i alla delar av landet och de är sinsemellan sammanlänkande i ett komplext system av produktion och transporter som knyter Sverige samman. För oss socialdemokrater är det oerhört angeläget att solidariteten mellan Sveriges regioner vidmakthålls. Vår solidariskt uppbyggda välfärd, där det kommunala skatteutjämningssystemet spelar en viktig roll, bidrar ytterligare till att stärka de ekonomiska banden mellan olika delar av landet. En fortsatt kommunalekonomisk utjämning är därför ett nödvändigt verktyg för att kunna garantera en likvärdig kvalitet i välfärdstjänsterna oavsett var i landet man bor. Det starka ömsesidiga beroendet mellan Sveriges olika landsändar innebär att den regionala tillväxtpolitiken måste söka lösningar på såväl de snabbväxande storstädernas problem som de svåra välfärdsutmaningar som väntar många mindre regioner som tampas med kraftigt minskande befolkning, hög strukturell arbetslöshet och skev åldersstruktur. En annan grundläggande slutsats är att varannan svensk återfinns faktiskt varken i storstaden eller i genuin gles- och landsbygd. Halva befolkningen lever i det som alltför länge varit regionalpolitikens blinda fläck: de medelstora regionerna. Här återfinns sannolikt både framtida tillväxtregioner och regioner som, utan en kraftfull politik, på sikt kan få problem att hantera ett snabbt tilltagande internationellt konkurrenstryck. Vår utgångspunkt är att den ekonomiska tillväxten är summan av tillväxten i landets alla delar och att de statliga insatserna måste vara inriktade på att regionerna ska få möjlighet att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Den regionala tillväxtpolitiken ska bidra till att skapa en hållbar tillväxt i hela landet, med väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner och en god servicenivå i alla delar av landet. Genom tillgång till vattenkraft, jordbruk, skogs- och mineralnäring har vi kunnat bygga upp en exportekonomi som stärkt tillväxten i vårt land.
Ett viktigt redskap för hela landets utveckling är det kommunala skatteutjämningssystemet. En fortsatt kommunalekonomisk utjämning är därför ett nödvändigt verktyg för att kunna garantera en likvärdig kvalitet i välfärdstjänsterna oavsett var i landet man bor. Vi socialdemokrater är övertygade om att det inte finns ett motsatsförhållande mellan storstäder och landsbygd. På samma sätt som det är viktigt att utveckla de stora urbana regionerna måste den regionala tillväxtpolitiken också bygga på insikten att landsbygden har rätt att utvecklas på samma villkor som andra geografiska områden. Sverige har många komparativa fördelar på den internationella marknaden genom landsbygden. Ett fungerande utjämningssystem är av avgörande betydelse för att kommunerna och landstingen ska ges likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. I april 2011 föreslog en enig parlamentarisk utredning förändringar av det kommunala skatteutjämningssystemet. Kommittén föreslog förändringar både i inkomst- och kostnadsutjämningen, med förslag till införande den 1 januari 2013. Den parlamentariska utredningen presenterade, efter flera kompromisser, ett enhälligt förslag. I budgetpropositionen för 2014 föreslår regeringen förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting. I huvudsak följer man det eniga förslag som den parlamentariska utredningen lämnade till regeringen i SOU 2011:39. Regeringen avviker emellertid från utredningen vad avser förändringar i inkomstutjämningen. Det medför att 961 miljoner kronor i huvudsak omfördelas till ett tiotal moderatstyrda höginkomstkommuner. Denna moderatbonus är orimlig. Vi föreslår att de 961 miljoner kronor som regeringen för över till välbärgade kommuner i stället fördelas till alla kommuner och landsting inom ramen för utjämningssystemet. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen.
En levande landsbygd är en förutsättning för att Sverige ska stå sig väl på den globala arenan. Samtidigt står landsbygden inför stora utmaningar som berör tillgänglighet på offentliga och privata tjänster. På många håll runt om i Sverige blir det allt längre till närmaste butik, mack eller serviceställe. På många orter blir det därför svårare för de små företagen att klara sin vardag och utvecklas. Det är en oroväckande utveckling att samhällstjänster urholkas i de områden som kan behöva dem mest. Därför bör statliga myndigheter ha som uppdrag att trygga tillgängligheten till grundläggande offentlig service i gles- och landsbygd. Servicekontor kopplade till myndigheternas verksamheter i sådana områden är en viktig del i detta. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.
En positiv utveckling av landsbygden förutsätter en helhetsbild och att flera politikområden samverkar. Landsbygdsprogrammet har i det avseendet en stor avgörande betydelse för lansdbygdens utveckling. Regeringen har förhandlat fram en långtidsbudget i EU där den svenska landsbygden mister 500 miljoner kronor per år. Regeringen har kompenserat bortfallet med endast 129 miljoner. Det kommer att slå ut jobb runt om i hela landet. På landsbygden är dessa arbetstillfällen många gånger avgörande för andra jobb och möjligheterna för ett fungerande näringsliv. Vi vill modernisera landsbygdsprogrammet genom att fokusera på jobb genom att utveckla landsbygdens näringsliv, exempelvis genom att stödja utbyggnaden av grundläggande service, som dagligvaruhandel och bensinmackar, ge ett särskilt stöd till utbyggnaden av bredband, bistå innovationer på landsbygden samt stödja ett ambitiöst ekologiskt jordbruk. Totalt garanterar vår satsning de 500 miljoner kronor som landsbygsprogrammet haft. Vi socialdemokrater kommer dessutom att fortsätta arbeta för att EU-stöden till landsbygd och jordbruk ska styras om till att gälla mer ersättningar för åtgärder som gynnar det allmänna, t.ex. miljöåtgärderna i landsbygdsprogrammet. En sådan politik måste innehålla åtgärder, t.ex. förbättrat stöd till näringslivsutveckling, stöd till småföretag och företag som drivs i sociala eller kooperativa former, förbättrad tillgång till offentlig och kommersiell service, riskkapital och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen.
Tillgängligheten till myndighetsutövande funktioner ska värnas oavsett var man bor i landet. Det kan aldrig accepteras att myndighetsutövning gentemot privatpersoner och företag ska påverkas av geografiska faktorer. Medborgarnas tillgång till fungerande samhällsinstitutioner är en förutsättning för trygghet och ekonomisk utveckling. Under de senaste åren har det skett en utveckling där grundläggande samhällsservice centraliserats till områden med ökad befolkningsökning, samtidigt som servicen försvagats i regioner där befolkningsunderlaget minskats. Det är en utveckling som är djupt oroväckande. Effekterna av denna utveckling har blivit att viktiga funktioner som haft stor betydelse för människor i många mindre och glesare regioner försvunnit. Utarmningen av den offentliga servicen gäller dock paradoxalt nog inte enbart glesbygden utan också i hög grad för många av de stora, befolkningstäta, bostadsområdena i storstädenas ytterområden. Vi vill betona vikten av åtgärder för att säkerställa en acceptabel servicenivå, exempelvis genom utökad telefonkundtjänst och förbättrad service via internet. Marknadslösningar eller rationaliseringsåtgärder kan aldrig ersätta medborgarnas rätt till en tillgänglig samhällsservice. Möjligheterna att bibehålla en kommersiell och offentlig service bör ses över. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen.
Väl fungerande urbana områden är viktiga för ett modernt och konkurrenskraftigt Sverige. Storstadsregionernas betydelse för Sveriges tillväxt och välstånd kommer att bli allt större. Därför vill vi utforma en framtidsstrategi för både urban tillväxt- och landsbygdsutveckling. Vi måste hitta lösningar på både de snabbväxande städernas utmaningar och samtidigt problemen med kraftigt minskande befolkning, hög strukturell arbetslöshet och skev åldersstruktur i utsatta landsbygdskommuner. Samtidigt vill vi uppmärksamma situationen för våra skärgårdskommuner. För varje år som går säljs allt fler hus, vilket leder till att antalet året runt-boenden minskar i dessa kommuner. Detta leder till ökade problem i form av minskat underlag för samhällsservice. Därför vill vi lyfta fram behovet av en samlad skärsgårdspolitik. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen. Socialdemokratin vill göra den regionala och hållbara utvecklingspolitiken till en viktig fråga och ta med den regionala aspekten i utformningen av strategiska politiska beslut. Stat, kommuner och myndigheter måste arbeta tillsammans för att stärka den regionala utvecklingen och för att ge god service.
I ett internationellt perspektiv kännetecknas Sverige av gles bebyggelse och stora avstånd. Det är en stor utmaning eftersom kunskapsintensiva verksamheter, som Sverige i allt större utsträckning måste bygga sin framtida konkurrenskraft på, har en tydlig tendens att koncentreras till befolkningsmässigt stora regioner. Goda möjligheter till arbetspendling underlättar för fler att kunna få ett jobb. Efter lång tid av bristande resurser till underhåll och begränsad kapacitetsökning är det svenska järnvägsnätet starkt ansträngt. Trafikmängden är större än någonsin. Dagens tåg är tyngre, längre, bredare och högre, vilket gör att infrastrukturen slits snabbare. Arbetspendlare, inte minst i storstadsregionerna, drabbas av ständiga förseningar. En betydande satsning bör göras för att rusta upp och bygga ut järnvägsnätet för såväl persontransporter som godstrafik samt investera i andra transportslag som kollektivtrafik – det gör det enklare för människor och företag att göra klimatsmarta transportval samtidigt som det skapar jobb och stärker Sveriges konkurrenskraft.
Mycket tyder på att standarden på de svenska vägarna blivit sämre. Bristande bärighet, potthål, spår och uppriven beläggning är vanligt förekommande i alla delar av landet. Skador på vägarna ger omfattande effekter på jobben och Sveriges ekonomi. Institutet Skogsforsk visar att skogsindustrin förlorar uppemot 1 miljard kronor per år på bristande vägbärighet. Dåligt underhållna vägar innebär ökad risk för skador på alla typer av vägfordon. Det innebär även ökad olycksrisk. Vi ser ökat vägunderhåll för främst ökad bärighet som en strategisk investering för Sveriges framtid. Ska skogs- och basindustrin utvecklas i positiv riktning måste våra vägar underhållas ordentligt. Väl underhållna vägar främjar också arbetspendlingen i de delar av landet där kollektivtrafiken är begränsad. För att värna jobben i skogs- och basindustrin vill vi göra en särskild satsning på vägarnas bärighet och tjälsäkring samt till enskilda vägar. Det är särskilt angeläget eftersom regeringen skär ner på tjälsäkring och bärighetsförstärkning samt stödet till enskilda vägar. Vägförbättringar som beläggningsarbeten, bärighetsförstärkningar och uppsättning av mitträcken skapar snabbt arbetstillfällen i bygg- och anläggningsbranschen men även i åkeri- och maskinbranschen. Fördelen med vägförbättringar är att de är genomförbara åtgärder som ger resultat relativt snabbt.
Genom en målmedveten politisk satsning under tidigare socialdemokratiska regeringar finns det idag universitet och högskolor som fungerar som ett kraftcentrum för utvecklingen i varje region. Forskning visar att tillgången till högre utbildning är avgörande för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen i en region. Vi vill att alla högskolor och universitet ska ha ett uttalat ansvar för att vara en aktiv partner i den egna regionala utvecklingen. De regionala högskolorna och universiteten spelar i det avseendet en väsentlig roll. Vi vill främja en konkurrenskraftig basindustri och små och medelstora företag som spelar en stor roll för jobb, exportintäkter och investeringar, men även för den högproduktiva tjänstesektorn i hela landet. Vidare bör företagens möjligheter att använda forskningsresultaten i syfte att stimulera innovationer som leder till nya jobb ute i regionerna särskilt uppmärksammas. Samarbete mellan företag, forskning, regioner och kommuner är nödvändigt för att stimulera vidareförädling för den svenska basindustrin och andra näringar. Tydliga strukturer och incitament för högskolornas tredje uppgift, att samverka med det omgivande samhället, saknas. Vi föreslår att samverkan ska vara en indikator när resurser fördelas till högskolor och universitet. Ett antal utredningar har pekat på brister när det gäller incitament för, och den strategiska styrningen av, universitets och högskolors samverkan med det omgivande samhället samt arbetet med att forskningsbaserad kunskap kommer till nytta. Vi ser därför behov av att ytterligare stimulera och premiera lärosätenas samverkan med det omgivande samhället, såväl näringsliv, offentlig sektor som samhället i dess bredaste bemärkelse. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen. Detta är av stor betydelse för den svenska regionala tillväxtpolitiken då det finns fördelar med att vissa högskolor särskilt profilerar sig mot en företags- och samhällsnära forskning.
Sverige ska ha en världsledande utbildningsnivå i hela befolkningen. En växande andel av jobben kommer att kräva en högre utbildning. Vi har inte råd att tappa i andel välutbildade jämfört med andra länder. Det är också avgörande att rekryteringen till högskolan breddas. Högskolor och universitet ska finnas i hela landet och byggas ut ytterligare. Vi vill ha en mångfald i högskolelandskapet där lärosäten med olika profil ges utrymme att utvecklas. Regeringen väljer att kraftigt dra ned antalet högskoleplatser, vilket riskerar Sveriges framtida konkurrenskraft. För att förbättra matchningen på arbetsmarknaden, stärka den enskildes möjligheter till arbete och bryta passiviteten som riskerar att permanent slå ut människor som drabbas av tillfällig arbetslöshet från arbetsmarknaden vill vi investera i fler utbildningsplatser. Samtidigt krävs fler studieplatser vid såväl yrkeshögskola, högskola som universitet för att bekämpa den bredare arbetslösheten och stänga rekryteringsgapet. Kvalificerade yrkesutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar är av stor vikt för att arbetsgivare ska hitta rätt utbildad personal och är samtidigt ett snabbt sätt för den enskilda att få ett kvalificerat arbete. Antalet ansökningar om att få starta yrkeshögskoleutbildning är långt fler än de som beviljas. År 2012 beviljades endast 25–30 procent av ansökningarna om att bedriva yrkeshögskoleutbildning med statligt stöd, och det var i genomsnitt 4,2 sökande per studieplats. Det visar på behovet av att utöka möjligheterna att studera inom ramen för yrkeshögskolan. Som en del av våra insatser för att avskaffa fas 3 och bekämpa ungdomsarbetslösheten investerar vi i 6 000 nya platser i yrkeshögskolan. Söktrycket till högskolor och universitet är rekordhögt. Det följer av att arbetslösheten är hög och antalet unga är stort samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar på arbetsmarknaden. I detta läge har regeringen kraftigt dragit ned på antalet högskoleplatser. Vi vill ge fler möjlighet att studera på högskola. Det öppnar fler möjligheter för individen och det stärker Sveriges konkurrenskraft. Vi investerar i 6 000 nya platser i högskolan som en del av våra insatser för att avskaffa fas 3 och bekämpa ungdomsarbetslösheten. Vi investerar i 6 000 nya platser i Yrkeshögskolan, som en del av 90-dagarsgarantin och att avskaffa fas 3. Vi investerar i att utbilda 1 000 nya förskollärare. Därutöver investerar vi i 3 000 ytterligare högskoleplatser. Sammantaget innebär detta att vi investerar i 16 000 nya platser på högskolan. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen.
För att stödja det regionala innovationsklimatet föreslår vi att det inrättas regionala utvecklingsråd, vars huvuduppgift är att samordna det regionalpolitiska arbetet mellan offentlig sektor, högskola, det lokala näringslivet och parterna för att underlätta innovationer och kompetensförsörjningen i Sverige. Inom ramen för de regionala utvecklingsråden kommer kompetensplattformarna att få en stor betydelse. Även om arbetet med kompetensplattformarna nått olika långt i olika regioner växer nu strukturer fram som kan innebära en bra grund för att stärka arbetet med regional utveckling och kompetensförsörjning. Vi menar att det finns starka skäl att fortsätta vidareutveckla kompetensplattformarna, inom ramen för de regionala utvecklingsråden, för att därmed stärka möjligheterna att klara kompetensförsörjningen och stänga rekryteringsgapet i Sverige. Detta ska riksdagen tillkännage för riksdagen.
Det finns stora brister i den statliga riskkapitalförsörjningen för företag i tidiga skeden. Studier visar att Sverige, i relation till flera andra jämförbara länder, investerar mindre kapital till de allra tidigaste faserna där behovet av statlig stödfinansiering är som störst. Samtidigt finns god tillgång till statligt riskkapital som till betydande del inte utnyttjas idag. Exempelvis är det av största vikt att regeringen ser till att kapitalet i Inlandsinnovation och Fouriertransform kommer till användning för investeringar ute i regionerna. Dagens ordning fungerar inte. Därför föreslår vi en översyn av det statliga riskkapitalsystemet så att den används på ett effektivare sätt. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen.
Vi vill uppmärksamma den viktiga betydelsen som strukturfonderna har för att stimulera den regionala tillväxten i Sverige. Projekt som bedrivs inom ramen för dessa program syftar till att påverka förutsättningarna för regional tillväxt. Att förenkla administrationen är därför ett nödvändigt steg för att projekten ska bli verklighet. Riksrevisionen har funnit att regeringens åtgärder inte varit tillräckliga för att underlätta administrationen för strukturfonderna. Vi anser därför att riksdagen bör ge ett tillkännagivande till regeringen om att upprätta en tidsplan i syfte att genomföra de åtgärder som Riksrevisionen föreslår i syfte att lösa de administrativa problemen för strukturfonderna, samt att åtgärderna ska vara på plats innan den nya programperioden för fonderna inleds från år 2014. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen.
Under senare tid har flera av affärsbankerna lagt ned lokala kontor främst i landsbygdsregionerna. Detta har skett samtidigt som behovet av krediter hos de många växande småföretagen utanför storstäderna ökat i väsentlig omfattning. Tydliga effekter är att nyetableringarna av företag hämmats och att befintliga småföretag inte kunnat växa. Därför måste sparbanksrörelsen, som varit en viktig resurs för regional tillväxt, ges bättre möjligheter att fungera som en utvecklingsmotor i de regioner och kommuner som saknar en lokal sparbank. Risken är att det snarare kan bli ännu färre sparbanker på landsbygden än de cirka sextio som för närvarande är verksamma på grund av nya EU-regler och den strukturella utvecklingen på bankmarknaden. Nyetablering kan ske antingen genom att befintliga sparbanker erbjuds statliga lån eller genom att inrätta kreditgarantier för att etablera filialer på orter med stort behov av en lokal sparbank. Lösningen att få nyttja statliga lån för en etablering kan kombineras med (eller i vissa fall ersättas av) ett system som används i Norge och som kallas egenkapitalbevis. Vi anser att denna lösning bör ses över i syfte att undersöka möjligheterna att pröva den i Sverige. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen.
I dag finns märkbara brister i mobiltäckningen. Många upplever också försämringar i takt med att terminaler, datorer och smarta telefoner erbjuder allt fler tjänster. För dem som arbetar i hemtjänsten och kör ensamma i glesbygden är mobiltäckningen nödvändig. För dem som jobbar i skog och mark och längs kusterna är det ett arbetsmiljöproblem att inte kunna vara i kontakt med omvärlden. Men det skapar även svårigheter för friluftsliv, jakt och fiske, båtliv, turist- och besöksnäringen. Bredbandstillgängligheten är viktig var i Sverige man än råkar bo och oavsett om man bor i flerfamiljshus, radhus, villa i stad eller fastighet på landsbygden. Hög hastighet i it-infrastrukturen är helt avgörande för såväl privatpersoner, hushåll, företag som offentliga förvaltningar i hela landet. Vi ser ett tydligt samhällsansvar när nu marknaden inte klarar detta. Det behövs en ny bredbandsstrategi där målet bör vara att det stora flertalet av hushåll och företag som möjligt år 2020 ska ha 100 Mbit/s. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen.