Förslag till riksdagsbeslut 2
Motivering 4
Globalisering 4
Multilaterala samarbeten 5
Immateriella rättigheter 6
Rättvis handel 7
En ny exportstrategi för fler nya jobb 7
Ökat exportfrämjande till nya marknader 8
Ökad utlandsrepresentation 8
Stärka Sveriges internationella tillgänglighet 9
Enklare för små och medelstora exportföretag att söka stöd 9
Subventionerade garantiavgifter för förstagångsexportörer 9
Stöd till exportorienterade företagsnätverk 9
EU:s inre marknad 10
Socialt hållbart företagande i en global värld 10
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om globalisering.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om multilaterala samarbeten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att EU bör inrätta en ombudsman till stöd för utvecklingsländer som vill exportera till EU.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om immateriella rättigheter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rättvis handel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ny exportstrategi för fler nya jobb.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att främja små och medelstora företags export på växande marknader i Asien, Afrika och Sydamerika.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om öppnande av utlandsrepresentation på strategiska tillväxtmarknader.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten tillsammans med berörda parter – stat, näringsliv och region – bör ta fram en aviationsstrategi med åtgärder för att stärka de internationella kommunikationerna till och från Sverige och få till stånd fler direktlinjer till de växande tillväxtmarknaderna.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utveckling av regionala exportcentrum enligt principen ”en dörr in”.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om subventioner av garantiavgifterna för förstagångsexportörer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd till exporterande företagsnätverk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU:s inre marknad.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om socialt hållbart företagande i en global värld.
1 Yrkande 8 hänvisat till KU.
2 Yrkande 9 hänvisat till TU.
Vi socialdemokrater har en grundläggande tro på dialog, samarbete och handelsrelationer som något positivt i internationella relationer. Handel med varor och tjänster, finansiella flöden, migration, utbyte av idéer och kunskap väver samman världens länder i allt snabbare takt. Den digitala utvecklingen och sociala medier minskar avstånd mellan människor. Allt detta är en positiv utveckling men det finns också utmaningar som svensk handels- och exportpolitik måste hantera i framtiden.
Globaliseringen innebär nya möjligheter, men också nya utmaningar. Alla måste få ta del av globaliseringens fördelar och dess nackdelar måste begränsas. Detta kräver en politik som kompletterar öppenhet med satsningar på kompetens, rättvis fördelning och hållbar utveckling. Öppen handel bidrar till nya och bättre jobb, högre löner, bättre konkurrens och lägre priser. Öppen handel bidrar också till ekonomisk tillväxt – inte minst för världens utvecklingsländer. En ökad handel förbättrar våra möjligheter att bekämpa fattigdomen. En öppnare och rättvisare handel är ett av de bästa instrumenten vi har för att uppfylla FN:s millenniemål för global utveckling. Utvecklingshänsyn måste därför vara vägledande i det internationella handelssystemet för att även fattiga länder ska kunna dra nytta av globaliseringens välfärdsvinster. En fri och ökad handel innebär även fördelar för länder som Sverige. Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA är av stor vikt också för Sveriges ekonomi och arbetsmarknad. Även om handel med varor och tjänster över gränserna har ökat lavinartat de senaste decennierna skapar den globala produktionen inte välstånd i alla delar av världen. Det finns ett tydligt samband mellan lägre handelsbarriärer och ökad handel. Alltjämt är det dock världens rikaste länder som handlar mest med varandra. Och så länge rikare delar av världen skyddas av handelsbarriärer kommer verkligt fri handel att vara en utopi. Så länge kommer också välståndet att fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. I fattiga delar av världen finns det dessutom ofta mycket höga tullmurar och andra former av handelshinder mellan grannländerna. Om till exempel Afrika ska lyftas upp så måste handeln mellan grannländerna på kontinenten öka. Det är så de rika delarna av världen har ökat sitt välstånd, genom handel med varandra, och välmående länder har oftast välmående grannar. Det är därför viktigt att stödja länder i fattiga delar av världen att öka sin handel mellan varandra. Ekonomisk och social utveckling gynnas genom ett ömsesidigt utbyte. Produktion och välstånd skapas inte bara genom handel. Minst lika viktigt är fördelningspolitik, utbildning, hälsovård, förbättrad infrastruktur och kommunikationer samt den tekniska utvecklingen. Det finns krafter som verkar för en hämningslös och oreglerad kommers. Och det finns krafter som vill backa bandet till protektionismens och nationalismens tidevarv. Det är socialdemokratins uppgift att erbjuda ett alternativ till ytterligheterna ohämmad kapitalism och stängda gränser. Vi socialdemokrater bejakar ekonomisk tillväxt men inte till vilket pris som helst. Vi bejakar frihandel men inte till vilket pris som helst. Vi bejakar nya produktionsmönster men inte till vilket pris som helst. Vårt parti står för en tydlig frihandelspolitik som är kopplad till goda arbetsvillkor. Därför är det viktigt att driva frågor om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Parallellt med den ökade handeln har också handelsmönstren förändrats. Afrika är en tillväxtkontinent. Nya länder, exempelvis Brasilien, har ökad både ekonomisk och politisk tyngd. I Asien har utvecklingen gått fort. Särskilt i Kina, världens folkrikaste land, har den ekonomiska tillväxten varit mycket hög under flera årtionden trots fortsatt förtryck. Handel gör det möjligt att skapa ökat välstånd i alla delar av världen. Kapitalintressen får emellertid inte ensamma råda över länders utveckling eller erbjudas en fristad undan all demokratisk kontroll och socialt ansvarstagande. Det är inte alltid möjligt att införa frihandel över en natt. Länder som varit slutna eller med liten etablerad produktion måste ha möjligheter att förbereda sig inför minskade handelsbarriärer. Den orättvisa fördelningen av globaliseringens möjligheter kan rättas till. Det handlar om att politiken måste få mer verkningskraft på global nivå. Den ekonomiska globaliseringen har varit snabb, medan politiken har hamnat på efterkälken. Därför måste det internationella politiska samarbetet stärkas. För att göra globaliseringen mer rättvis krävs större satsningar på att minska klyftorna. Biståndet är viktigt och i detta sammanhang vill vi understryka vikten av handelsrelaterat bistånd som kan bidra till att öka utvecklingsländernas möjligheter att delta på världsmarknaden och i handelsförhandlingar. Dock har en rättvis och fri handel långt större ekonomisk betydelse. Även om handel över gränserna har ökat stort de senaste decennierna är det världens rikaste länder som handlar mest med varandra. Fattigare länder hindras komma in på de rika ländernas marknader genom handelsbarriärer, t.ex. jordbrukssubventioner, och de förlorar årligen flera hundra miljarder dollar på detta sätt. Dessa resurser borde istället användas till att förbättra miljön, till landsbygdsutveckling och till att stärka Europas konkurrenskraft. Särskilt angeläget är det att avskaffa jordbrukssubventionerna på tobaks- och alkoholvaror. Därför vill vi socialdemokrater verka för en verklig frihandel, utan tullmurar och subventioner. En fri handel och mer rättvisa handelsregler kan lyfta miljontals människor ur fattigdom. Frihandel betyder dock inte en hämningslös och oreglerad kommers. Marknadsliberaler vill ha fri handel, men sällan sociala eller fackliga rättigheter. Vi socialdemokrater vill ha båda. Vi socialdemokrater förespråkar en reglerad frihandel inom ramen för internationella överenskommelser.
WTO-förhandlingarna i den så kallade Doharundan har sedan länge lidit av betydande motgångar. Det är ändå viktigt att regeringen driver på för återupptagna förhandlingar med syfte att framförallt förbättra utvecklingsländernas möjligheter att delta i handeln på världsmarknaden utan hämmande handelshinder. Det gäller inte minst ökat marknadstillträde för fattiga länder. Öppenheten inom WTO behöver också förbättras. Framförallt i utvecklingsländerna finns fortfarande en oro för att deras intressen skulle påverkas negativt om enskilda organisationer och nationella parlamentariker ges ökad insyn i och tillträde till WTO:s arbete. Frågan om en trovärdig beslutsprocess i WTO är av stor vikt för hela organisationens och därmed det multilaterala handelssystemets effektivitet och legitimitet. WTO:s roll och arbetssätt måste uppfattas som legitimt av alla dess medlemmar och förtroendet för organisationen öka. Vi tycker att alla medlemmar ska ges full insyn i pågående arbete i WTO, inklusive fullständig information om informella samråd och om generaldirektörens och sekretariatets aktiviteter. Likaså måste alla medlemmar ges oinskränkt möjlighet att delta aktivt i WTO-arbetet, att göra sin åsikt hörd och att få denna respekterad av övriga medlemmar. Vi socialdemokrater anser att det är angeläget att fler steg tas inom WTO i riktning mot ökad offentlighet och tillgänglighet av dokument. Medlemmarna själva kommer troligen även i fortsättningen att tvingas ta ett allt större ansvar för att säkerställa öppenhet om sina egna positioner. Det är viktigt att tillämpa största möjliga öppenhet avseende positioner och om förhandlingarna i WTO. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen. Handel ska styras av gemensamt beslutade regelverk som är rättvisa och gäller lika för alla. De så kallade ekonomiska partnerskapsavtalen (EPA) mellan EU och länder i Afrika är i vissa delar orättvisa och bör rättas till. Alla EU:s frihandelsavtal måste ha ett utvecklingsperspektiv. EPA-avtalen mellan EU och AVS måste resultera i långsiktiga och utvecklingsvänliga handelsavtal. Hörnstenarna bör vara utveckling, partnerskap och regional integration. EU måste vara berett att göra fler och mer omfattande åtaganden än länderna i Afrika. Rättvisa handelsvillkor är ett oavvisligt krav som Sverige ska driva i alla relevanta organ, exempelvis EU och WTO. Vi socialdemokrater menar att vi för svensk del bör verka för att EU tar hänsyn till den gemensamma jordbrukspolitikens effekter på livsmedelstryggheten i AVS (Afrika, Västindien, Stilla havet). Inom denna sektor kan undantag för strategiska produkter i kombination med en särskild skyddsklausul ha ett särskilt värde. En förutsättning för att AVS ska avkrävas marknadsöppningar på jordbruksområdet bör vara att EU avstår från subventionerad export till området. De europeiska producenternas mål är att få tillträde till AVS-marknaderna, men vi måste samtidigt sträva efter att ge de fattiga AVS-länderna den nödvändiga flexibiliteten, samtidigt som åtagandena är WTO-förenliga. Inom EU vill vi arbeta för att EU tar bort alla handelshinder för Afrika, Karibien och Sydamerika, och vi ska vara det land som hårdast driver frågan om ett avskaffande av EU:s jordbrukssubventioner. Vi vill att EU inrättar en ombudsman till stöd för utvecklingsländer som vill exportera till EU. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen.
Vi socialdemokrater menar också att Sverige bör verka för att AVS inför ett skydd för immateriella rättigheter i nivå med TRIPS-avtalet. Det är samtidigt viktigt att AVS erbjuds samma flexibilitet som finns i TRIPS-avtalet, särskilt vad gäller övergångsperioder. EPA bör inte medföra mer långtgående krav på AVS än vad som följer av TRIPS-avtalet. Det handelsavtal som reglerar s.k. immaterialrätt, bland annat patent på läkemedel och genetiska resurser, är TRIPS (trade related aspects of intellectual property rights). Avtalet har kritiserats för att i första hand passa de rika ländernas behov, exempelvis om svårigheter att få fram bromsmediciner mot aids som folk i fattiga länder har råd med. Vi anser att en utvärdering av dessa avtal måste göras. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen.
Med rättvis handel menas handel som stärker mindre producenters och små jordägares ekonomiska ställning för att de inte ska marginaliseras i världsekonomin. Det berör i första hand utvecklingsländer. Det handlar om att producenter och anställda ska få en skälig andel av den totala vinsten och om att förbättra de sociala förhållandena för anställda. Begreppet syftar till långsiktig utveckling. Både försäljares och konsumenters deltagande i initiativ för rättvis handel sker på frivillig grund. Vi socialdemokrater vill fortsätta att inom ramen för EU-samarbetet främja den rättvisa handeln. Genom rättvisemärkning visar vi i praktiken den svenska modellen som står för solidaritet och mänskliga rättigheter även i handelspolitiken. Kampen om vatten skapar motsättningar mellan länder redan i dag och riskerar att leda till framtida konflikter. Rätten till rent vatten utmanas också av krafter som vill privatisera vattentillgången. Vi socialdemokrater kommer att ta strid för allas rätt till rent vatten. Grundläggande behov för enskilda och samhället, såsom hälsovård och utbildning, bör vara offentliga åtaganden i varje samhälle. Tillgången får inte begränsas genom internationella handelsregler eller en marknad som låter köpkraften avgöra.
En stark export är avgörande för att skapa fler jobb och högre tillväxt. Att förbättra små och medelstora företags förutsättningar att växa genom att nå ut på nya större marknader är en del av en framgångsrik politik för att bekämpa arbetslösheten. När världskonjunkturen stärks växer Sveriges exportmarknad. Samtidigt hårdnar konkurrensen. En bestående stark kronkurs är en utmaning för svenska exportföretag. Handelsmönstret ändras också. Marknadstillväxten är betydligt högre utanför våra traditionella exportmarknader. Svenska exportföretag som i hög utsträckning är beroende av den europeiska marknaden behöver bli bättre på att nå nya och växande marknader. Sverige har under de senaste decennierna tappat större marknadsandelar än jämförbara länder. Enligt Svenskt Näringsliv har svenska exportföretag tappat exportmarknadsandelar i tillväxtländerna. En jämförelse från 1990-talet fram till idag visar att 17 av EU:s 27 medlemsländer har haft bättre exportutveckling i BRIK-länderna jämfört med Sverige. Regeringen satte 2010 upp målet om att fördubbla exporten på fem år. Inget tyder på att målet kommer att nås. Ambitiösa målsättningar måste följas av verkningsfulla initiativ. Dessa har uteblivit. Sverige behöver därför ny nationell strategi för ökad export. En nationell exportstrategi bör innehålla insatser som stärker svenska företags export på tillväxtmarknader och ökar andelen exporterande svenska företag. Särskilt fokus bör ligga på att stärka de små och medelstora företagens exportmöjligheter. Det är här vi ser att de stora behoven av exportunderstöd finns och det är även här merparten av de nya jobben växer fram. Vi presenterar, som ett första steg, förslag på ett antal insatser som bör ingå i en nationell strategi för ökad svenskt export.
Sverige är en liten marknad. För att svenska företag ska kunna växa och anställa fler behöver de nå nya och fler kunder världen över. Vårt närområde, Norden och övriga Europa, kommer alltjämt att vara en viktig exportmarknad. Samtidigt behöver fler företag nå ut till de växande marknaderna i Asien, Afrika och Sydamerika. Om fler svenska företag ges möjlighet att exportera till de växande ekonomierna skapas fler jobb här i Sverige. I en rapport från Exportkreditnämnden (EKN) om export till tillväxtländer framgår tydligt den tillväxtpotential som finns för små svenska företag. Jämfört med små företag som enbart exporterar till de traditionella marknaderna har små företag som exporterar till tillväxtmarknader en mer positiv bild av såväl efterfrågan som möjligheten att utveckla sin export. EKN pekar särskilt ut Ryssland, Kina och Brasilien samt länder i Afrika som viktiga marknader att fortsätta utveckla för svenska företag. Vi vill därför öka statens ambitioner inom exportfrämjande och stärka exporten genom att förbättra förutsättningarna för företagen att etablera affärskontakter och att ta sig in på nya marknader. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen.
Genom en aktiv utlandsrepresentation kan Sverige arbeta strategiskt för att främja svenska företag på viktiga marknader. Genom att finnas på plats kan svensk utlandsrepresentation på ett mycket konkret sätt hjälpa till att knyta kontakter, agera dörröppnare och skapa mötesplatser mellan svenska företag och kunder på utlandsmarknaderna. Vi vill stärka möjligheterna till ökad export genom att förbättra förutsättningarna för företagen att etablera affärskontakter och ta sig in på nya tillväxtmarknader. Sveriges utrikes- och främjandepolitik bör avspegla detta. Regeringen har valt att lägga ner utlandsrepresentationer på växande marknader i Asien och Afrika. Även i USA har regeringen lagt ner konsulaten i New York och Los Angeles. Mot bakgrund av att den svenska exporten behöver utvecklas på tillväxtmarknaderna är regeringens nedläggning av strategiskt lokaliserad utlandsrepresentation olycklig. Kännedom om var de växande ekonomierna finns ska spela in när kommande beslut om nya ambassader eller konsulat tas. Sverige bör vara representerat i världsmetropolen New York liksom ha god närvaro i länder i Asien, Afrika och Sydamerika. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen.
För att öka exporten och locka fler investeringar till Sverige behöver Sveriges tillgänglighet och internationella attraktionskraft stärkas. Arlanda tappar i konkurrens gentemot andra internationella flygplatser. Såväl Danmark som Norge rankas i internationella mätningar högre än Sverige vad gäller tillgänglighet via flyg. Internationella flygförbindelser spelar stor roll för svenska företags möjligheter att växa och utvecklas, rekrytera expertkompetenser och snabbt kunna nå kunder på världsmarknaden och konkurrera på viktiga exportmarknader. För fler jobb här i Sverige krävs snabba och effektiva kommunikationer med omvärlden. Vi föreslår att staten tillsammans med berörda parter – stat, näringsliv och region – tar fram en aviationstrategi med åtgärder för att stärka de internationella kommunikationerna till och från Sverige och få till stånd fler direktlinjer till de växande tillväxtmarknaderna. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen.
Idag finns en rad statliga aktörer som på olika sätt arbetar med att stärka företags internationalisering och exportförutsättningar. Det är viktigt att aktörerna agerar mer samordnat. Vi vill underlätta för små och medelstora företag att exportera och öka deras möjligheter att växa genom att utveckla en dörr in till olika typer av rådgivning, information och finansiellt stöd. För att stärka samordningen mellan olika exportfrämjande aktörers insatser och sänka trösklarna mot exportmarknaden för enskilda företag föreslår vi att regionala exportcentrum byggs upp enligt principen ”en dörr in”. Till de regionala exportcentrumen kan företagen vända sig för att ta del av ett samlat utbud av insatser och få rådgivning och information kring frågor som rör företagens exportplaner. En förstärkt roll till Business Swedens regionala exportrådgivare utgör en viktig bas i ett sådant utvecklingsarbete.
Kreditrisker tillhör de främsta hindren för etablering för små och medelstora företag på nya marknader. Empiriska studier har visat att exportkrediter är en av de mest framgångsrika metoderna för det offentliga att effektivt främja export. Vi vill utveckla Exportkreditnämndens verksamhet i syfte att ytterligare sänka trösklarna för små och medelstora företag i samband med export genom att pröva möjligheten till subventionerade garantiavgifter för förstagångsexportörer. Modellen förutsätter att tillvägagångssättet är förenligt med gällande statsstödsregler (EU och OECD) och innebär att EKN behöver tillföras medel över statsbudgeten som kompenserar för uteblivna garantiavgifter.
Vi vill utveckla en modell, inspirerad av motsvarande verksamhet i Finland, där små och medelstora företag går samman i exportnätverk. Exportnätverken utgörs av företag som förenas av sina ambitioner att träda in på en exportmarknad eller av att deras produkter kompletterar varandra. Företagen i nätverket delar i sin tur på en gemensam exportkompetens lokaliserad på den aktuella marknaden. Företagsnätverken underlättar handel med länder som efterfrågar stora volymer eller helhetskoncept och där svenska exportföretag var för sig har svårt att konkurrera med andra större internationella företag. Förslaget innebär att stöd kan ges för att anlita en lokal exportrepresentant. Genom modellen ges företag möjlighet att dela på kostnaderna för en lokalt placerad exportexpert, samtidigt som de tar del av varandras erfarenheter och dra lärdomar av varandras internationaliseringsprocesser. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen.
EU:s inre marknad innebär stora möjligheter att öka vårt handelsbyte. Behovet av att små och medelstora företag ska komma ut på EU:s inre marknad kan inte nog understrykas. Den inre marknaden fungerar inte optimalt idag. Situationen har föranlett diskussioner på EU-nivå om åtgärder och initiativ för att förbättra den inre marknadens funktionssätt. Det är därför vikigt att dessa initiativ implementeras bland medlemsstaterna. EU-kommissionen måste också se till att enskilda medlemsländer inte sätter upp nya protektionistiska regler för att skydda sina nationella marknader.
CSR är ett viktigt instrument för att verka för att globaliseringens positiva effekter skall komma alla till nytta. Enkelt utryckt handlar det om att företag skall ta ansvar för att minimera de negativa och maximera de positiva effekterna av sin verksamhet för till exempel mänskliga rättigheter eller miljö. De senaste årens positiva lönsamhetseffekter hos företag som jobbar med CSR (Corporate Social Responsibility) visar att företagens konkurrenskraft kan stärkas. Redan idag arbetar storföretag aktivt med ett hållbart företagande, och företag inom alla branscher har idag en gyllene möjlighet att vinna tillbaka förtroende hos investerare, kunder och allmänheten. I takt med att konsumenter börjar ställa allt större krav på att veta ursprunget och historien bakom det vi köper, ligger det i företagens intresse att visa på att de tar ett både etiskt och socialt ansvar för de produkter eller tjänster de utför. Arbetet med en internationell standardisering vad gäller socialt ansvarstagande fortgår. Även om det är ett icke bindande dokument syftar det till att skapa standardiserad vägledning för hur arbetet med socialt ansvarstagande ska bedrivas. Avsikten med vägledningen är att underlätta för organisationer av alla slag att etablera, införa och förbättra sitt sociala ansvarstagande så att det kan bidra till att förbättra arbets- och livsvillkor för människor. Här kommer frågor som etik, sociala förhållanden, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, barns rättigheter och miljöpåverkan i fokus. Standarden ger också bättre möjlighet att jämföra olika organisationers arbete med socialt ansvarstagande. Som EU-medlem är Sverige och de svenska skattebetalarna med och finansierar EU:s gemensamma budget. Från budgeten delar EU årligen ut hundratals miljoner kronor till företag som ansöker och uppfyller kriterierna för EU-stöd. För att företag ska få EU-stöd finns en rad formella föreskrifter men inga tydliga och konkreta krav på att de sökande ska presentera en plan för socialt ansvarstagande. Regeringen bör driva på för förändringar i den riktningen för mer konkurrenskraftiga företag under hållbara villkor. Detta ska riksdagen tillkännage regeringen.