Motion till riksdagen
2013/14:N410
av Magnus Sjödahl (KD)

En strategi för svensk industri


KD545

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en effektiv och enhetlig industristrategi.

Motivering

Svensk industri står inför en allt tuffare global konkurrens. Medan länder som Kina och Indien fortsätter växa och öka sina andelar av världens samlade BNP, så fortsätter Sveriges andel att minska. Det blir allt svårare att stå sig konkurrenskraftig i en omvärld där alltfler länder blir rikare och har konkurrensfördelar gentemot Sverige. Med en lägre förväntad befolkningsmängd kan vi också göra det antagandet att vår andel av världens BNP kommer att fortsätta gå en nedåtgående trend.

”Industrin måste stå i centrum om EU ska kunna behålla sin ledande ställning i världsekonomin.” Så kan budskapet i EU-kommissionens strategi för industrin, ”En integrerad industripolitik för en globaliserad tid”, sammanfattas. Strategin som antogs i slutet av 2010 är ett s.k. flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin och beskriver ett tillvägagångssätt för att öka tillväxten och sysselsättningen.

Industristrategin går ut på att stödja och bevara en stark, varierad och konkurrenskraftig industriell bas i EU med jobb till goda löner och långsiktig hållbarhet. Stora steg framåt när det gäller innovation framhålls som en grundbult. Att genomföra en konkurrensanalys av alla förslag till ny lagstiftning är en av åtgärderna som industristrategin nämner särskilt.

Modernisering av infrastruktur och tjänster på områdena transport, energi och kommunikation, för att de på ett mer effektivt och bättre sätt ska tillgodose industrins behov, är ett exempel. Förenklade lånemöjligheter för små och medelstora företag, i syfte att stärka denna viktiga sektor, är ytterligare exempel.

Som ett av världens mest globaliserade länder och som ett litet exportberoende land är industrin mycket viktig också för Sverige. Som andel av svensk BNP ökade den svenska exporten från 23 till 50 procent mellan 1960 och 2010. Sveriges industri har många framgångsrika delområden, som bland annat skogsindustrin och stålindustrin.

När EU:s industristrategi beslutades, presenterades också en rapport över medlemsländernas konkurrenskraft. Överlag prisades Sverige som ett av de bästa i företagande och innovationer, men ett medskick fanns; nämligen att ”på längre sikt, kan Sverige tjäna på att lösgöra sig från sitt beroende av ett begränsat antal större företag och finna nya marknader”.

Hur ser denna strategi ut för Sverige utifrån den europeiska? Alla riksdagspartier värnar numera småföretagen; framväxten av fler företag är viktig för Sveriges framtid som nation för att fortsätta att attrahera kompetent arbetskraft att komma till och stanna i landet. Det hindrar dock inte att de stora företag som redan finns i vårt land behöver stimulans och strategier för att utvecklas och leva vidare.

Idag finns en mängd olika strategier och planer – innovation, forskning etc, och det har gjorts och planeras förändringar i lagar och regler – men är de synkroniserade? Samverkar de för att främja både stora och små företags strävan att växa genom goda villkor för arbetskraft, produktion, investeringar med mera? Eller motverkar olika förändringar varandra?

För att lyckas vara långsiktigt konkurrenskraftig är det nödvändigt att den svenska industrin verkar som en enda organism, där skilda branscher kan samverka och arbeta utifrån en gemensam nationell strategi. Behovet av en effektiv och enhetlig industristrategi för Sverige bör därför utarbetas för att kunna ge de riktlinjer som svensk industri ska verka utifrån i framtiden.

Stockholm den 4 oktober 2013

Magnus Sjödahl (KD)