Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en analys av den statliga lokaliseringspolitiken.
Riksdagen har vid ett flertal tillfällen och under många år uttalat vikten av statliga myndigheters närvaro i olika delar av Sverige. Statlig närvaro har betydelse såväl för de lokala arbetsmarknaderna som för regioners utveckling och tillväxt. Dessutom är det positivt för den statliga verksamheten som sådan att den sker i olika miljöer och geografier. Erfarenheter från hela landets vardagsliv ger en mera kompetent, mera vidsynt och mer accepterad statlig förvaltning.
Trots den starka uppslutning som under decennier funnits i Sveriges riksdag bakom dessa utgångspunkter har den praktiska tillämpningen av lokaliseringspolitiken varit, i det närmaste, geografiskt blind. Även om riksdagen uttalat att nybildade myndigheter i första hand ska lokaliseras utanför huvudstadsområdet har detta gett mycket små uttryck i praktiskt handling.
Jag menar vidare att det är viktigt att vi betraktar den statliga lokaliseringspolitiken med tillväxtpolitiska ögon snarare än att se statliga jobb som en slags kompensation till olika landsändar. Väl fungerande och utvecklande kluster av statliga myndigheter kan ge betydande effekter för utvecklingen av såväl en region som av den statliga verksamheten i sig.
Jag tar gärna mitt eget län, Jämtland, som ett exempel på en lyckad statlig samlokalisering. Lokaliseringen av olika myndigheter och annan statlig verksamhet har visat på stora framgångar. Möjligheterna att rekrytera och behålla kompetens har visat sig mycket goda, tvärtemot vad belackarna ansåg sig veta när verksamheter ny- och omlokaliserades.
Erfarenheterna visar också på att de statliga myndigheter, som genom beslut av riksdag och regering, lokaliserat verksamhet till Östersund också snabbt upptäckt fördelarna med detta. De större myndigheter som lokaliserat verksamhet till staden och länet, till exempel Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen, har upptäckt att det går mycket bra att bedriva sin verksamhet i Jämtland. Ja, de har t.o.m. sett lokaliseringen som något så positivt att de placerat långt mycket fler av sina anställda i länet än vad statsmakterna krävde av dem. Myndigheterna har alltså upptäckt fördelar när det gäller god kompetens, lägre personalrörlighet, lägre kostnader för lokaler m.fl. skäl för att utöka verksamheten i länet och också handlat därefter.
Nu är det dags att ta ett samlat grepp av vad en mer balanserad statlig lokaliseringspolitik kan innebära för en region men också för kvaliteten hos, och kostnaderna för, myndigheterna. Jag föreslår därför att riksdagen ger som sin mening att regeringen snarast bör genomföra en genomgripande analys av den statliga lokaliseringspolitiken ur dessa aspekter.