Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att snabbt ge stöd, till exempel i form av kompetens- och utvecklingscheckar, till sociala företag.
Att starta ett socialt företag kan för dem som varit arbetslösa en längre tid vara ett lyckat sätt att ta sig ut på arbetsmarknaden. De som har försökt upptäcker dock att det kan finnas en rad hinder för att det ska gå i lås på ett smidigt sätt. Ett stort hinder är svårigheter att få tillräckligt med startkapital. Sociala företag har ofta stora behov av kunskaps- och kompetensutveckling, framförallt i början av sin verksamhet. Det handlar om behov av att göra marknadsundersökningar, lära sig marknadsföring, lära sig professionell upphandling, etablera kvalitetssystem och liknande. Dessutom finns det i dag stora svårigheter för sociala företag att få pengar till mindre men viktiga investeringar i utrustningar. Erfarenheter och forskning visar att det finns stora svårigheter för sociala företag att få sådan finansiering.
En orsak är att många regler för olika stöd inte är konstruerade för sociala företag. Här spelar bristen på en formell definition av vad som ska ses som ett socialt företag en viktig roll. Olika finansiärers attityder spelar också en avgörande roll. Som en del i regeringens handlingsplan för sociala företag ska en utredning av Tillväxtanalys nu kartlägga hinder och föreslå statliga insatser. Detta är en bra åtgärd. Men den bortser från att vi redan vet mycket om vilka behov som finns och att det behövs stöd för sociala företag nu. Det kommer att ta tid att bedöma och implementera utredningens förslag, särskilt när det gäller att bearbeta olika attityder. Därför behövs det utöver denna åtgärd ett snabbt stöd till det allt större antalet nystartade sociala företag utifrån de kunskaper och möjligheter som finns redan i dag. Dessa insatser kan därefter kompletteras eller ersättas av mer långtgående åtgärder.
En väl beprövad och framgångsrik metod är att via Almi eller Tillväxtverket gynna olika grupper av företag som man vill se en tillväxt inom med olika typer av utbildnings-, kompetens- och åtgärdscheckar. Sådana har använts när det gäller småföretag och informationsteknik, småföretag och exportsatsningar, småföretag inom vård och omsorg och även för småföretag inom besöksnäringen. Genom att använda ett sådant system även för sociala företag kan en del av svårigheterna för dessa undanröjas samtidigt som man kan dra lärdomar inför en större reform på området.