Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell strategi som samlar målsättningarna för en långsiktig och livskraftig life science-industri.
Life science i Sverige är en bransch med ett stort antal aktörer i många led, precis som fordonsindustrin. Det handlar om idéer, innovationer, forskning och en lång utvecklingsprocess innan det når användaren. Denna process är mycket kaptialkrävande.
Fordonsindustrin får, trots konkurser och stora neddragningar, fortsatt statligt stöd för fordonsstrategisk utveckling och innovation i ett samarbetsprogram, där industrin ska skjuta till lika mycket medel. Dessutom finns Fouriertransform som är ett statligt venture capital-bolag med en investeringsram på 3 miljarder kronor. Fouriertransform som har i uppdrag att på kommersiella grunder stärka det svenska fordonsklustrets internationella konkurrenskraft har nyligen beslutat att utöka sitt område för investeringar.
Även för life science-industrin som fått sina törnar de senaste åren med utflyttning av verksamheter från större bolag till andra länder, har regeringen beslutat om en satsning. 4 miljarder kronor ska mellan åren 2013 och 2016 gå till forskning och innovation för att långsiktigt stärka Sverige som en forskningsnation. Som statlig investerare finns i första hand Almi, som kan gå in med upp till 10 miljoner kronor.
Universitetens holdingbolag, science centers och inkubatorer som drivs med offentliga medel är också en del av strukturen för att möjliggöra formandet av företag som kan kommersialisera produkter som så småningom når användaren.
Skillnaden mellan fordonsindustrin och life science är dock väsentlig vad gäller förutsättningar.
Fordonsindustrin är inte beroende av rekommendationer från en statlig myndighet om prissättning, är inte beroende av landsting som är mer eller mindre ointresserade av kliniska prövningar eller test av ny teknik, ej heller beroende av en yrkeskår – läkarna – som måste tänka på sin enhetsbudget innan man skriver ut en dyr produkt till en patient med sällsynt sjukdom.
Inom fordonsindustrin är det helt självklart att forskning och utveckling får kosta. Samtidigt som nya läkemedel, behandlingar och hjälpmedel inom life science inte får kosta mer, för då ses det som att företagen vill ha för mycket betalt.
Trots att svenska patienter förväntar sig en vård i världsklass och både kompetens och vilja finns för att samarbeta mellan olika aktörer inom svensk life science, har inte den här branschen fått samma gemensamma tryck i frågorna som till exempel fordonsindustrin. Det är bra att de olika organisationerna satt sina mål och har strategier. För att ge ytterligare effekt behöver detta mötas av berörda med en samlad strategi för life science-industrin i Sverige, där även staten bidrar genom samverkan mellan de olika berörda departementen inom näring, arbetsmarknad, finans, utbildning och forskning.