Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Sveriges framtida energiförsörjning.
Hur Sveriges energiförsörjning exakt kommer att se ut om 30 år vet inte någon. Både teknik och elanvändning kommer att ha förändrats. Vad vi kan säga, är att det inte finns några tecken på att behovet av el kommer att minska, vare sig från privatpersoner eller för industrin.
För såväl svenska företags konkurrenskraft som svensk basindustri (skogen, kemin, gruvorna och stålet), är alliansregeringens beslut att öppna för att ersätta befintliga kärnkraftsreaktorer mycket välkommet. Beslutet innebär en stor seger för Sveriges konkurrenskraft. Idag sysselsätter basindustrin över 400 000 människor, och tillgången till en stabil och trygg energiförsörjning är direkt avgörande för dessa företag och deras anställda. Samtidigt är det viktigt att alltid våga lyfta blicken bortom det omedelbara och redan nu skapa förutsättningar för framtidens energimarknad i Sverige.
Sverige skulle kunna bli ett föregångsland i Europa och världen med billig och säker tillgång till klimatsmart energiproduktion. Möjligheten för Sverige att bli en exportör av el bör välkomnas.
Den svenska elmarknaden har sedan den 1 november 2011 delats upp i fyra prisområden. Skälen till denna uppdelning var att uppfylla EU:s regelverk samt att stimulera till investeringar i kraftproduktion och förstärkning i elnätet där det idag finns begränsningar.
Detta beror på att det råder obalans i det svenska elsystemet, som blev än mer påtagligt efter den ansvarslösa stängningen av Barsebäck. Villkoren för svenska företag måste nu förbättras för att företagen i södra Sverige ska kunna hävda sig.
Sveriges åldrande reaktorer har orsakat allt större problem de senaste åren. Driftstopp riskerar att leda till lägre effektivitet, högre elkostnader och på sikt sämre säkerhet. Istället för fortsatta reparationer är den bästa investeringen att bygga nya kärnkraftsreaktorer som ersätter de gamla. Det bör därför ske en ansvarsfull utbyggnad av kärnkraften. Lösningarna är flera, men måste också vara kostnadseffektiva för att inte belasta skattebetalarna. Det är viktigt att inga statliga stöd eller subventioner påräknas för detta.
När en nybyggnad blir aktuell är det viktigt att aspekten spillvärme från kärnkraftverken inte glöms bort. År 2009 var energiförlusterna i kärnkraftverken 97 TWh. Det är jämförbart med att svenska hushåll använder 82 TWh om året för uppvärmning. Endast en bråkdel av den här energin, som i huvudsak består av uppvärmt kylvatten, tas till vara på idag. Det beror på att kostnaderna för att bygga om våra befintliga reaktorer så att man kan ansluta dem till ett fjärrvärmenät är för stora. Sveriges långsiktiga energistrategi bör innefatta nya kärnkraftverk, som mycket effektivt kan producera säkrare och billigare el.
För att säkerställa Sveriges elförsörjning krävs en politik för långsiktig hållbarhet, både vad gäller klimat och ekonomi.
Genom energiöverenskommelsen från 2009 har beslutats att andelen förnybar energi ska 2020 vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. En betydande del av finansieringen av den förnybara energi som just nu byggs ut i Sverige sker via elcertifikaten, ett stödsystem som alla konsumenter finansierar via elräkningen. Systemet har bidragit till en ökad andel förnybar energi i den svenska energimixen, och det är positivt. Men vindkraftverk och andra förnybara energikällor behöver fortfarande subventioner för att de ska vara intressanta att investera i.
Framtidens energimarknad bör fortsätta att vila på olika pelare med bland annat förnybar energiproduktion. Vår nuvarande regering satsar också helt korrekt på att stötta energieffektiviserande alternativ insatser. Det är samtidigt ofrånkomligt att kärnkraften kommer att förbli en betydelsefull pelare under en överskådlig framtid.
Beslutet om framtidens energiproduktion måste fattas av dagens beslutsfattare. Därför bör vi snarast påbörja en utbyggnad av den svenska kärnkraften.