Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om svensk basindustris behov av en ansvarsfull och långsiktig energipolitik.
Svenskt näringsliv skiljer sig från övriga Europas på så vis att vi har en betydligt större andel elintensiv basindustri. Det gör att svensk ekonomi är betydligt känsligare för svängningar i elpriserna än de allra flesta andra europeiska länder. Eftersom en fjärdedel av Sveriges samlade exportinkomster kommer från basindustrin, spelar den en avgörande roll när det gäller finansieringen av välfärden.
Det finns också betydande industriella strukturskillnader mellan olika delar av Sverige. I exempelvis Västernorrlands län spelar den tunga basindustrin en mycket viktig roll för sysselsättningen. Basindustrin är också en viktig motor för att hålla igång underleverantörer inom exempelvis it-området och andra tjänster.
Om vi ska klara av att öka sysselsättningen och skapa resurser till välfärden, måste basindustrin ses som en av flera framtidsnäringar. Sverige måste nu bevara och vidareutveckla basindustrin, samtidigt som vi uppmuntrar andra näringar att växa.
Till följd av öppna gränser och sammanslagningar mellan svenska och utländska företag arbetar basindustrin i öppen konkurrens. Avgörande för om vi ska bevara vår industriella bas är att konkurrensvillkoren är tillräckligt goda.
Energiförsörjningen är en viktig förutsättning för konkurrenskraften eftersom energikostnaden är en stor utgiftspost i basindustrin. Energipolitiken måste se till dels att det finns en tilltro till energiförsörjningen på lång sikt, dels att energikostnaderna hålls på en konkurrenskraftig nivå. Därför är en ansvarsfull och långsiktig energipolitik en grundförutsättning för basindustrins utvecklingsmöjligheter.
För att möjliggöra detta krävs enligt vår mening en bred energipolitisk blocköverskridande överenskommelse. Endast genom tydliga och långsiktiga spelregler kan förutsättningar för investeringar inom energisektorn skapas.
Svensk ekonomi är beroende av fortsatta investeringar i basindustrin, men dessa kan äventyras om kostnadsbilden för industrin i Sverige avviker från kostnadsbilden i konkurrentländerna. Energiproduktionens beskattning måste därför hanteras på ett sätt så att konsekvenserna för basindustrin beaktas.
Näringsutskottet uttalade hösten 2008 att regeringen bör granska effekterna av olika klimat- och energipolitiska styrmedel för den internationellt konkurrensutsatta elintensiva industrin. Trots att ett enhälligt näringsutskott stod bakom denna uppmaning och trots att fem år har förflutit, har regeringen ännu inte återkommit till riksdagen i denna fråga.
Enligt vår mening visar detta tydligt att regeringen inte tar frågan om den svenska basindustrins konkurrenskraft på allvar.