Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stärkt immaterialrätt.
Människan är kreativ och innovativ och söker ständigt finna nya lösningar. En lyckad designprodukt bygger som regel på långsiktigt arbete, är tidskrävande och beroende av investeringar. Därför är det också av vikt att det finns ett fullgott skydd för de designprodukter som tas fram. Immaterialrätten består av fyra områden: patent, varumärkesskydd, designskydd och upphovsrätt.
Många företag, inte minst inom klädindustrin, drabbas i dag av att deras designprodukter till stora delar förfalskas eller piratkopieras för att sedan säljas till lägre priser. Därmed sker det en snedvriden konkurrens som på sikt kan leda till utslagning av seriösa designers och företagare. I dag är form och design på en produkt oftast en avgörande konkurrensfördel som riskerar att urholkas när designskyddet kringgås.
Genom att ansöka hos Patent- och registreringsverket (PRV) kan man idag söka skydd enligt patentlagen och få ensamrätt i upp till 25 år, uppdelat på femåriga intervaller då skyddet måste förnyas. Dock gäller patentlagen enbart den tekniska lösningen och omfattar inte formen. Ensamrätten för formen (designen) för individen eller företaget som tagit fram designen regleras idag i Sverige via mönsterskyddslagen (1970:485). Detta är dock ett mycket svagare skydd än patentlagen. Alternativet för den som tagit fram en designprodukt att hävda skyddet är via upphovsrätten som är ett starkare skydd. Detta kan dock i praktiken vara både omfattande och kostsamt för det enskilda designföretaget. Då många företag som arbetar inom designsektorn är små och har därmed begränsade resurser för att kunna hävda sin rätt.
Det är viktigt det finns ett skydd för designprodukter med målsättningen att uppmuntra designers och stärka möjligheterna till att motverka plagiatorer. Dock finns det i dag exempel på att gällande lagstiftning inte räcker till.
Regeringen bör därför se över möjligheterna till att stärka immaterialrätten och designskyddet.