Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att samla all lagstiftning om djur i en särskild djurskyddsbalk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa brottet ”grovt djurplågeri”.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att straffet för ”grovt djurplågeri” ska vara lägst ett års fängelse och högst fyra års fängelse. 1
1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till JuU.
Lagstiftningen är i dag splittrad vad gäller frågor om djurs rättigheter. Genom att samla all lagtext rörande djur i en särskild djurskyddsbalk, gör man det mer överskådligt samtidigt som man tydliggör och lyfter fram djurens rättigheter. I samband med denna ändring finns det anledning att se över straffet för djurplågeri, som i dag har en straffskala som sträcker sig från böter till två års fängelse.
Forskning har visat att människor som utövar våld mot djur i många fall parallellt med detta eller senare i livet går över till att våldföra sig på människor. En studie utförd i delstaten New Jersey i USA visar på ett tydligt samband mellan djurplågeri och misshandel av barn. Hela 88 procent av alla barnmisshandelsfall uppdagades där genom misshandel av familjens husdjur.1
I Sverige har före detta länspolismästaren Carin Götblad konstaterat att det ”är viktigt att personer som har tendenser att skada djur fångas upp tidigt, eftersom man har kunnat se samband mellan djurplågeri och annan typ av grövre brottslighet senare i livet”.2
Sverigedemokraterna förespråkar skärpta straff för våldsbrottslingar där skydd av allmänheten är en viktig orsak och upprättelse för offer och anhöriga en annan. I och med detta vill vi även förtydliga vår syn vad gäller våld mot djur. Vi menar att det krävs en uppdatering av straffskalan för att höja brottens innebörd och betydelse samt för att sända ut skarpare signaler om hur allvarligt samhället ser på djurplågeribrott.
Trots förekomsten av flera olika fall av grovt djurplågeri – exempelvis med tortyrliknande metoder – har något maxstraff på två års fängelse aldrig utdömts. En högre brottsrubricering än djurplågeri existerar inte. Exemplen på hur samhället i dag signalerar djurplågeribrott som någonting icke allvarligt är många. Det absolut vanligaste straffet för djurplågeri är enligt tidningen Djurskyddet i dag böter eller några månaders fängelse. Genom att titta på domar i frågan får man konstatera att de talar sitt tydliga språk:
Två bönder dömdes till två månaders fängelse för djurplågeri i Mora efter att ha utsatt djur för ett sådant kraftigt lidande att sju kor och en ponny fick avlivas. Bönderna hade tidigare dömts för liknande brott och fått villkorlig dom med samhällstjänst.
I Karlstad dömdes en man för djurplågeri efter att ha misshandlat sin katt till döds. Straffet blev 10 500 kronor i böter. Efter att en hund fått stå i löplina så pass länge att inte längre någon muskelmassa på kroppen existerade och klorna förväxt, dömdes förövaren till villkorlig dom och 40 dagsböter. Detta trots att djurskyddsinspektörerna enligt tidningen Djurskyddet aldrig under sina 20 år i yrket hade sett någonting värre.
En man i Gävle fick i stället för tilltänkta fyra månaders fängelse, villkorlig dom efter att ha misskött sina egna hästar så allvarligt att flera fick avlivas.
I Jönköping hade en man vid flera tillfällen misshandlat sin flickväns katt och en grannkatt bland annat med knytnävarna. Ena katten var så allvarligt skadad att den avled. Mannen dömdes till 75 timmars samhällstjänst.
För att samhället ska kunna förmedla budskapet att djurplågeri inte accepteras under några som helst omständigheter föreslår Sverigedemokraterna införandet av brottsrubriceringen ”grovt djurplågeri”, samt att straffet ska vara lägst ett års fängelse och högst fyra års fängelse.
| [1] | http://opdv.ny.gov/whatisdv/dvanimalcrlty.pdf. |
| [2] | www.polisen.se. |